Nu på lördag den 29 april på Söderhamns teater kl. 13 är det dags för Tvärdrag: Hälsingland i världen/världen i Hälsingland: ett seminarium av och med Hälsinge Akademi om hur kulturen i Hälsingland idag och genom historien har formats i mötet mellan det lokala och det globala, mellan den stora världen och den lilla.
Ur programmet:
Lars Ilshammar (dagens moderator): Inledning
Jonas Sima: Lärdomsgiganten: prosten Broman och Hälsingland som alltings ursprung (film)
Stefan Brink: Stor-Hälsingland: ett historiskt perspektiv på vad Hälsingland är och har varit
Lars Nylander: Målare in i och ut ur Hälsingland
Thoms von Wachenfeldt: Violinisten Anders Wesström på äventyr i 1700-talets Europa
Lars Ilshammar: Hudiksvall dansar och ler: när Norrlandskusten var Sveriges Klondyke
Cecilia Olsson: Forsablått: om linet och arbetskraftsinvandringen till Forsa i början av 1900-talet
JensAhlbom: Avslutande fundering
Inträde 80 kr – bokbord med DVD-filmer/försäljning. Alla är varmt välkomna
Kulturen befinner sig i ett mångfaldigt kraftfält av givande och tagande. Man lånar in och man lånar ut. Man tar det bästa från andra och dela med sig av det bästa man själv har skapat. Kulturen är som språket alltid i rörelse, aldrig statisk, ständigt öppen för nya intryck, för att lära och utvecklas. Det gäller för musiken, litteraturen och bildkonsten lika. Kulturen är en remix, summan av något som vi ständigt skapar och omskapar gemensamt.
Hälsingland, vårt landskap, har alltid varit en korsväg och en plats för möten. Hur vi själva och andra betraktat detta Hälsingland varierar genom tiderna; från en gränstrakt till det vilda och okända i norr, via Hälsingegårdarnas präktiga bondebygder och det sena 1800-talets industriella framtidsland till vad det är i dag. Själva gränserna för landskapet har dragits om upprepade gånger. Inget är konstant.
När världen kommer till Hälsingland, och Hälsingland kommer till världen, det är i det spänningsfältet som kulturen växer. Hälsinge akademi vill undersöka hur kulturen i Hälsingland idag och genom historien har formats i mötet mellan det lokala och det globala, mellan den stora världen och den lilla. För att belysa korsvägarna i det hälsingska kulturlandskapet förr och nu bjuder vi in till ett seminarium på temat: ”Tvärdrag: Hälsingland i världen – världen i Hälsingland”.
På lördag den 21 januari klockan 13 samarrangerar Hälsinge Akademi och Hälsinglands museum ett gemensamt seminarium om Resandefolkens historia i Hälsingland
Fackexperten är Sebastian Casinge, som arbetar på museet och har tagit fram nya fakta kring resanden i landskapet. Han berättar om spåren efter de resandefamiljer – eller ”tattare”, som man sade förr i tiden – vilka mot slutet av 1800-talet flyttade till byar i norra Hälsingland.
Övriga medverkande är kulturjournalisten Gunilla Kindstrand och musikern Thomas von Wachenfeldt, som letat upp och själv framför musik av resande spelmän.
Det visas filmsnuttar ur filmer med och om ”tattare”, bl a från Jonas Simas ”Dragspelskungen” om Calle Jularbo.
Det är stor efterfrågan på vår bok ”Det var en gång i Hälsingland …” från hugade läsare utanför landskapet. Den som inte har möjlighet att besöka Hälsinglands bokhandlare kan nu vända sig till Antikvariat Furioso i Delsbo som kan skicka boken med posten. Mejla i så fall till: info@furioso.nu
”Det var en gång i Hälsingland” innehåller 13 sagor som bygger på gamla berättelser och historiska händelser. Boken ges ut av Hälsinge Akademi och är rikt illustrerad av konstnärerna Jens Ahlbom och Ann-Caroline Breig. Möt listiga fäbodstintor, djärva upprorsmakare, mytomspunna spelmän, sjömonster, rövare – och lär känna flickan från Enånger som 1599 fick följa med det stora skeppet Samson ut i världen.
– Vi vill bidra till att hålla landskapets rika berättartraditioner levande, säger Thomas von Wachenfeldt, ordförande i Hälsinge Akademi. Det här är en bok som också passar att läsa högt. Kanske väcker den dessutom intresse för hur tidigare generationer har levt här i Hälsingland.
”Det var en gång i Hälsingland”…” är fantasi och fantasy men ger också plats för verkligheten. Till varje saga finns en faktaruta som ger en historisk inramning. Författare är Jens Ahlbom, Lars Ilshammar, Gunilla Kindstrand, Lars Nylander, Jonas Sima, Claes Sundelin och Thomas von Wachenfeldt.
Kulturgruppen Hälsinge Akademi delade ut sina kulturpriser för 2022 vid en ceremoni på Forngården i Delsbo den 13 juli 2022.
Årets
stipendiat är spelmannen Theo Schön Dahlöf från Bollnäs. Theo är 14 år
och den yngste stipendiat som belönats av Akademin. Han fick motta 15 000
kronor.
Theo är
redan en förfaren spelman som studerat fiol sedan åttaårsåldern och med
framgång deltagit i såväl orkesterverksamhet som i olika folkmusikgrupper.
Akademin vill uppmuntra hans musikalisk öppenhet och nyfikenhet, men
naturligtvis även för hans redan långt gångna musikerskap och skicklighet.
Tre välmeriterade men i sin gärning mycket olikartade kulturveteraner, samtliga med hemhörighet i Hudiksvalls kommun, belönades för sin gärning i landskapet med akademins hedersmedalj och diplom. De kulturbelönade 2022 är:
Konstnärsparet Christina och Dieter Kluge, Hudiksvall.
Musikaliska allkonstnären Thomas Allander, Delsbo
Christina
Kluge är textilkonstnär och representerad med sin textilkonst på många ställen
i landet, fått offentliga uppdrag, stipendier och många utmärkelser.
Hennes
make Dieter Kluge, uppvuxen i Berlin, bearbetar ständigt sina krigsminnen i sin
kost och återkommer i sina akvarellmålningar ofta till krigsupplevelserna. Han
menar att barndomens intryck och upplevelser räcker och blir över för ett
livslångt skapande, som fortgår –
för dem bägge.
Thomas Allander är född i Enskede men har vitaliserat Hälsinglands kultur i ett halvt sekel. I dag är han välkänd låtskrivare, instrumentalist, upptecknare av visor, författare, kyrkobåtsentusiast – och sedan något år också gallerist i Dellenbygden.
Han är
också riksbekant som ”Ukulelemannen” med ukulelen som sitt huvudinstrument och
valspråket ”Ropen de skalla – uke åt alla!”
– Det är en glädje och stor ära för Hälsinge Akademi, säger akademins sekreterare Jonas Sima, att få belöna tre så framstående konstnärer som valt att skapa och främja kulturen här i Hälsingland.
Vid ceremonin på Delsbo forngård förärades de belönade också kulturgruppens senaste bokutgåvor, Hälsingeliv och Drömgångaren, jämte ett serigrafikblad av hälsingen och fantasimålare Hans Viksten. Thomas von Wachenfeldt, hövding i Akademin, och dess skattmästare Jens Ahlbom musicerade vackert, och de belönade tackade för utmärkelsen med tal och musik.
Årets pristagare: Christina Kluge, Dieter Kluge, Thomas Allander och Theo Schön Dahlöf. Bild: Stina Eriksson/HTPristagare och akademi på Forsgården i Delsbo. Bild: Stina Eriksson/HT Årets stipendiat spelmannen Theo Schön Dahlöf från Bollnäs tillsammans med Hälsinge akademis hövding Thomas von Wachenfeldt. Bild: Stina Eriksson/HTStipendiat Theo Schön Dahlöf. Bild: Inger Edvardsson.Theo Schön Dahlöf tar ton. Bild: Inger Edvardsson.Konstnärsparet Christina och Dieter Kluge, Hudiksvall.. Bild: Inger Edvardsson.Musikaliska allkonstnären Thomas Allander, Delsbo Bild: Inger Edvardsson.Akademins sekreterare Jonas Sima läser upp för motiveringen för hedersmedaljerade konstnärsparet Christina och Dieter Kluge, Hudiksvall.. Bild: Inger Edvardsson.”Ukulelemannen” Thomas Allander underhåller. Bild: Inger Edvardsson.Thomas von Wachenfeldt, hövding i Akademin, och dess skattmästare Jens Ahlbom musicerar för stipendiaten Theo Schön Dahlöf. Bild: Inger Edvardsson.
Hälsinge Akademis lilla Filmfrossa på Hälsinglands Museum i Hudiksvall blev lyckad.
Nio av Jonas Simas hälsingefilmer, flera med anknytning till Glada Hudik, visades under två dagar den 19-20 november i museets hörsal, som snabbt fylldes. Arrangören fick till och med ställa in extra stolar. Publiken var lyhörd och intresserad och skapade god stämning med många lokalpatriotiska reaktioner.
– Det var riktigt roligt, tyckte också filmaren själv, som berättade anekdoter från inspelningarna före varje visning och svarade på frågor från Gunilla Kindstrand.
– Jag blev faktiskt rörd några gånger under filmvisningarna, sammanfattar Gunilla programmet. Jag hade sett nästan alla filmer tidigare, men sammantaget blev det ett nytt och stort porträtt av detta förunderliga landskap. Jonas filmer speglar, via alla dessa färgstarka protagonister, tiden och världen ur aspekter som klass, ekonomi, kynnen, traditioner, populärkultur, natur, genus och så vidare. Jag förstod att det var fler än jag som tänkte så. Så många ville tacka efteråt. Det var skitkul.
Fint lagarbete också av alla akademiledamöter som bidrog till succén!
Jonas Sima berättar om inspelningen av filmen ”Inget jävla joll” för Gunilla Kindstrand och en road publik. Foto: Inger EdvardssonFilmfrossan på Hälsinglands Museum i Glada Hudik inleddes med hälsingelåtar spelade av musikanterna Jens Ahlbom och Thomas von Wachenfeldt. Foto: Inger Edvardsson.Filmaren Jonas Sima svarar på frågar om sina filmer i Filmfrossan som ställs av kulturjournalisten Gunilla Kindstrand. Foto: Inger Edvardsson.Hälsinge Akademis Filmfrossa på Hälsinglands Museum i Hudiksvall. Foto: Inger Edvardsson.
Nu är det äntligen dags för den tidigare uppskjutna Filmfrossan med temat ”Mitt Hälsingland”. Den 19 och 20 november på Hälsinglands museum in Hudiksvall serverar Jonas Sima ett urval av sina hälsingefilmer. Varmt välkomna!
Två välmeriterade men i sin gärning mycket olikartade personer belönades av Hälsinge Akademi vid kulturgruppens traditionella årsceremoni och årsstämma, som denna gång ägde rum den 9 juli i Undersviks nyligen upprustade hembygdsgård.
Pristagare
var konstvetaren Linnéa Eriksdotter, Regnsjö, som fick ta emot Akademins
stipendium, och mångsysslaren Per Sonerud, Hudiksvall, som särskilt
belönades för sin lansering av musikgrupper i Hälsingland.
Stipendiet var på 15 000 kr. Båda pristagarna hyllades med fina motiveringar och diplom – Per fick även motta Akademins hederstecken. Dessutom förärades de belönade med kulturgruppens senaste bokutgåva, Hälsingeliv, och ett serigrafikblad av Hälsinglands fantasimålare Hans Viksten.
Thomas von Wachenfeldt, hövding i Akademin, och dess skattmästare Jens Ahlbom musicerade vackert – och Per Sonerud svarade med att uppföra en enmans sång- och dansshow som tack för sin utmärkelse.
Journalister var på plats, jämte akademiledamöter och ett antal anhöriga som alla kunde ta del av den mycket underhållande ceremonin. Hembygdsföreningens ordförande KatarinaWådell berättade avslutningsvis om hur man kraftfullt flyttat hembygdsgården till sin nuvarande plats.
Varpå pristagarna och samtliga närvarande fotograferades på hembygdsgårdens trappa.
Hälsinge Akademis stipendiat 2021 Linnea Eriksdotter får motivering uppläst av Gunilla Kindstrand i Undersviks hembygdsgård. Foto: Inger Edvardsson.Hedersbelönade Per Sonerud tackar Hälsinge Akademin för sin hedersbelöning med en enmansshow. Foto: Inger Edvardsson.Akademins belönade 2021: konstvetaren Linnea Eriksdotter och kulturelle mångsysslaren Per Sonerud. Foto: Inger Edvardsson.Pristagarna med ledamöter i Hälsinge Akademi och gäster efter ceremonin i Undersviks hembygdsgård. Foto: Inger Edvardsson.Lokalpressen var också på plats i Undersvik när Hälsingeakademin hade valt att hålla sin årliga prisceremoni och årsstämma i den nyrestaurerade hembygdsgården. Foto: Inger Edvardsson.
Här är Akademins motiveringar:
Per
Sonerud är inte förutsägbar
– kanske inte det adjektiv som man mest associerar honom med. Snarare anar man
ett släktskap med OA:s klassiska seriefigur Mannen
som gör vad som faller honom in.
Men å
andra sidan är han egentligen konsekvent i att inte vara som alla andra. Alltså
lanserar han sin första skiva på det egna skivbolaget med handmålade konvolut
av högstadieelever. Och ger ut en skiva med en totalt tondöv person som varken
kan sjunga eller spela.
Samma
känsla för det lite udda och folkliga, gav Per och skivbolaget Start Klart och
dess stora försäljningsframgångar med grupper som Svenne Rubins och Hjalle
& Heavy. Samarbetet med Traste
Lindéns kvintett, Sigge Hills, Iggesundsgänget, Engmans Kapell, Östen med
Resten och Selma & Gustav har satt Hälsinglands annorlunda folkmusik på
kartan.
När han
sedan inför en förbluffad allmänhet klev fram som färgstark bildkonstnär satte
han genast skruv också på den rollen genom att låta tavlorna växa in i skrivna
berättelser och fortlöpande porträttera de konstköpare som besökte honom på
Maln i Hudiksvall.
Det är
sällan ”finkulturen” som har appellerat till Per Sonerud. Snarare företeelser
som Småstadsliv som mött publikens gränslösa kärlek långt från storstäderna och
kultursidorna. Anar man inte hos Per en kärlek till småstaden och det
överblickbara livet?
Något som
kommer till uttryck i hans egen ljuvligt nostalgiska lokal-hit Då är det vår, vår, vår i Hudiksvall.
Lika skönt
som ett hat-trick av HIF på Glysisvall.
Linnea
Eriksdotter är
konstvetaren från Rengsjö som i sina arbeten givit oss nya nycklar till
världsarvets hälsingegårdar.
Genom att studera hur forna tiders bönder beställde inredningsmåleri, visar hon hur dekorationerna var ett sätt att manifestera makt och relationer mellan gårdar.
På så vis
utmanar hon den ofta förenklade berättelsen om att det interiöra måleriet var
knutet till familjebildning och bröllop.
Linnea
avtäcker ett intrikat signalsystem och ett alliansbyggande, som hade en stor
betydelse i 1800-talets samhällsomvandlingar.
Linnea
Eriksdotter har via sitt självständiga sätt att betrakta det förflutna givit
oss nya, fascinerande ingångar till kulturhistorien och kulturarvet, vilket
Hälsinge Akademi gärna vill premiera.
Med anledning av debatten kring det pris som vår ordförande Thomas von Wachenfeldt tilldelats av nybildade Svenska Kulturfonden vill Hälsinge Akademi lämna följande kommentar:
Hälsinge Akademis syfte är att främja kultur och historia i vårt hemlandskap. Vår 33-åriga verksamhet och utdelning av stipendier visar att detta förhållningssätt är helt förenligt med en aktiv radikal humanism och en inkluderande kultursyn.
Hälsinge Akademi är religiöst och partipolitiskt obunden. Vi står för en öppenhet mot förnyelse av kulturlivet och för ett konsekvent försvar av allas lika människovärde. För oss är det en självklarhet att kulturarvet tillhör alla.
Priset som vår ordförande fått för sitt folkmusikaliska arbete har i efterhand visat sig omgivet av ett tankegods som är väsentligt annorlunda än vårt och som vi gemensamt med Thomas tar starkt avstånd ifrån.
Som en markering har Thomas von Wachenfeldt valt att ge prissumman vidare till barncancerforskningen. Det är ett beslut som är värt vår respekt.
Inom akademin har vi fortsatt förtroende för vår ordförande.