Filmfrossan med hälsingefilmer uppskjuten

Hälsinglands Museums och kulturgruppen Hälsinge Akademis program med hälsingefilmer av Jonas Sima skjuts upp till hösten på grund av coronaepidemin.

Efter rekommendation av Folkhälsomyndigheten och konsultation hos smittskyddsläkare i Region Gävleborg har ledningen för museet och akademin i samråd beslutat att uppskjuta evenemanget till hösten.

– Vi tror att huvudparten av vår publik till Filmfrossan kan vara äldre personer särskilt exponerade för det nya influensaviruset, förklarar Claes Sundelin, ordförande i Hälsinge Akademi och professor emeritus i medicin.

Gunilla Stenberg, chef för Hälsinglands Museum, meddelar att museet också kommer att tills vidare ställa in övriga publika arrangemang som riktar sig till äldre besökare.

Arrangemanget är ett samarbete mellan museet och hälsingeakademin och skulle ha ägt rum fredag-lördag på Hälsinglands Museum i Hudiksvall den 27-28 mars.

F

Liten filmfrossa med hälsingefilmer av Jonas Sima

Den 27 och 28 mars visar Hälsinge Akademi hälsingefilm i hörsalen på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Nio filmer visas under två dagar. Gunilla Kindstrand och Jonas Sima samtalar kort före varje film. Entré: 150 kr/dag

PROGRAM
FREDAG 27 mars :

Kl 13.00 Invigning av Lilla Filmfrossan och visning av gladdokumentären och jubileumsfilmen GLADA HUDIK, 1982, med bl a Petters-Börje och Iggesundsgänget med Östen Eriksson och Britt-Marie Swing. – filmlängd 26 min.

Kl. 14.00 TANT BRUN, 1986, med gamla grande tante Elsa Brun.
En berättelse om borgarklassens diskreta charm och livet i klassiska Apotekshuset i Hudiksvall. – 30 min.

Kl. 15.00 JAG VAR UNG EN GÅNG FÖR LÄNGE SEN, 1991, filmen om Snoddas. Om Sverige i oskuldens tid, med den störste folkidolen i vår nöjeshistoria. Medverkande bl a Lennart Hyland, Torsten Adenby, ”Rosen” Quick, familjen Nordgren. – 59 min.

Kl 16.15 I HUVET PÅ EN ENTREPRENÖR, 2005, Finansmannen Jonnie Dahlström berättar om när han byggde och ägde stora delar av Hudiksvalls centrum. – 33 min.

Kl 17.00 DÖDEN I FINNSKOGARNA, 1992. Dokumentärspel om finnmarken, dess folk och legender. Konstnären Bengt Ellis spelar ökände slagskämpen ”Sjö-Johan” i Hudiensenlahti , ”Satviken” , vid Storhamrasjön. –59 min. Musik av Bengan Janson och Björn Ståbi.

LÖRDAG 28 mars :

Kl. 12.00 INGET JÄVLA JOLL, 2010. Berättelsen om Ruth Sundström, en av landets få kvinnliga skogshuggare. Ensamboende i skogsarbetarbyn Tevansjö. En film det osar krut om! –38 min

Kl. 13.00 LJUSET FRÅN LJUSDAL, 1977. Personlig uppgörelse med hembygd, hemkomst och besvikelse. En dokumentär som vållade stort rabalder på sin tid. Lill-Babs medverkar med sin folkparkshow. –59 min.

Kl. 14.15 VARNING! HARNING!, 1983, om och med författaren och förargaren Anderz Harning. Och hans stora kärlek till Hälsingelandet. – 40 min.

Kl. 15.00 KALLE KAMRAT, 2001, dokumentärspel om legendarisk skogsluffare. I över 30 år levde och överlevde Karl Gabriel Lindgren i det norrländska skogsriket. – 70 min. I huvudrollen Björn Ståbi.

Jonas Simas övriga filmer inspelade i Hälsingland:

MITT PARADIS, 1981, om vildmarksförfattaren Albert Viksten,

GOD VÄN MED SKAPELSEN, 1991, om konstnären Gösta Bohm, 1983

PIPMÄSTER, 1983, om och med riksspelmannen Walter Ramsby

ÅKE HASSELGÅRD STORY, 1983

FRÅN MINA SINNEN, 1985, om fantasimålaren Hans Viksten

JAG SKRIVER INTE FÖR ATT BEHAGA, 1987, om arbetarförfattaren Karl Rune Nordkvist

LJUSET I DALEN, 1989, personlig hembygdsfilm

STORSAMLAREN PÅ HILLSTA, 2004, med Jonnie Dahlström

FILMAREN I STORSKOGEN, 2009, om dokumentärfilmaren Erik Eriksson

LÄRDOMSGIGANTEN, 2009, om prosten Olof Broman

I MIN MOZARTFICKA, 2011, om journalisten Stig Ehnebom.


Hälsinge Akademi säljer filmproduktionerna:

HUR LÄNSMAN KOM BORT, med Delsbostintan och Skäggmanslaget, bonusfilm BANDYFEBER.

HULTKLÄPPEN, med Thore Härdelin, bonusfilm FIOLEN MIN, om Jon-Erik Öst.

Filmerna i dvd-box kan beställas från www.sima.nu

Hälsinge Akademi belönar kulturarbetare

Folkmusik, arkitektur, konst och revy var i fokus när kulturgruppen Hälsinge Akademi den 12 juli 2019 delade ut sina årliga kulturbelöningar. Evenemanget ägde rum i föreningen Konstkrafts utställningslokal – en gammal turbinhall – i Ljusne utanför Söderhamn.

Utöver tre kulturbelöningar till tre kulturveteraner som gjort betydande insatser i landskapet, delades också akademins stipendium ut till en ung kulturutövare med hälsingerötter. Kulturarbetarna prisades med akademins hedersmedalj och ett diplom, medan stipendiaten fick motta 15 000 kronor.

Hälsinge Akademins hövding Claes Sundelin hälsar alla välkomna till prisutdelningen i Konstkraft utställningslokal i Ljusne 2919. Akademins spelmän är Jens Ahlbom och Ola Granath. Gunilla Kindstrand övervakar ceremonin.
Foto: Jonas Sima

Årets kulturveteraner var arkitekten och konstbyggaren Tony Björklund, Hudiksvall, skulptören och konstnärliga projektledaren Ragnhild Sandelius Brodow, Marmaverken, och Lennart Sydh, Hudiksvall, producent och eldsjäl bakom Iggesundsrevyn.

Årets stipendiat heter Jesse Ljung, Delsbo, violinist och spelman med fler talanger. Bland annat är han redan i unga år (26) ordförande i Hälsinglands Spelmansförbund, kommunalpolitiker för Centerpartiet, fiollärare, storsamlare och upptecknare av äldre folkmusik, särskilt från traditionsbärande spelmän i Nordanstig.

Akademins stipendiat 2019, Jesse Ljung, Delsbo, får prismotiveringen uppläst av Lars Ilshammar. Foto: Jonas Sima.

– Det känns fantastiskt och är en stor heder, sade Jesse Ljung vid prisceremonin. Det här är ett bevis på att jag gjort något med alla de timmar jag lagt ner på musiken.

Jesse Ljung drivs av en stor kärlek till folkmusiken och allmogekulturen i Hälsingland och han tycker att intresset för svensk folkmusik inte alls är på nedgång.

– Återväxten på musiker i vårt landskap är god. Studiecirklarna är fullsatta och spelmanstämmorna lockar mycket folk. Folkmusiken har funnits i över 250 år, och den kommer att finnas kvar minst lika länge.

Kulturbelönade Tony Björklund tog förvånad men glad emot sin medalj:

– Jag kan inte förstå att jag blivit utsedd. Jag som har varit så motarbetad i Hudiksvalls kommun och som skrivit så många provocerande debattinlägg i lokalpressen!

Arkitekten och konstbyggaren Tony Björklund, Hudiksvall, belönas. Foto: Jonas Sima.

Han tackade för utmärkelsen med ett långt tal. Uppsalabördiga Ragnhild Sandelius Brodow var också glad över sin medalj:

– Det känns varmt och fint att få det här priset. Jag tycker att det har varit lätt att komma in i livet i Hälsingland eftersom folk här är så öppna och nyfikna, förklarade hon.

Skulptören och konstproducenten Ragnhild Sandelius Brodow, Marmaverken, belönad med medalj och diplom. Foto: Jonas Sima.

Mest upprymd var kanske Iggesundsrevyns motor Lennart Sydh, som stolt och skrattande gärna berättade om Iggesundsrevyns många publika framgångar, inte minst i nationella revytävlingar. Sydh är en allt-i-allo i sitt revysällskap och syns både bakom och på scenen.

Producenten Lennart Sydh, Hudiksvall, eldsjäl bakom Iggesundsrevyn belönas. Foto: Jonas Sima.

– Jag tror jag varit med om samtliga våra föreställningar, säkert många hundra. Och de är alltid roliga!

Under prisceremonin underhöll Hälsinge Akademis ledamöter Jens Ahlbom på luta, och Ola Granath på tenorsaxofon. Dessutom kunde pristagarna med medföljare och deltagare njuta av Konstkrafts pågående konstsalong i industrilokalen.

De kulturbelönade 2019 med Hälsingeakademins ledamöter. Fr.v. Gunilla Kindstrand, Jesse Ljung, Jens Ahlbom, Ragnhild Sandelius Brodow, Kennart Sydh, Tony Björklund, Claes Sundelin, Jonas Sima, Lars Ilshammar, AnnCaroline Breig, Ola Granath. Foto: Inger Edvardsson

Lyckat knivseminarium i Delsbo

Det var fullsatt på Svea Bio i Delsbo lördagen den 9 mars på kulturgruppen Hälsinge Akademis temadag om ”Knivarnas land – eller landskapet bortom lagen”.

I det långa eftermiddagsprogrammet bjöds både på folkmusik, föredrag och filmer med anknytning till landskapets dramatiska historia.

Under 1800-talets senare hälft blev Hälsingland och särskilt Dellenbygden känt för våld och kriminalitet. Laglösheten förvandlade det idylliska bondelandskapet till ett hotfullt parallellsamhälle som statsmakten hade svårt att få bukt med.

Först när prosten Lars Landgren fick tjänst i socknen – och snart blev rikskänd som den hårdföre Lång-Lasse i Delsbo – började det bli något så när ordning i bygden. Men dråpare som ”Kniven”, den omfattande hembränningen och ”länsman som kom bort” fortsatte länge att prägla landskapets rykte. Ja, myterna om det farliga livet i Delsbo  lever kvar ännu i vår tid.

Med sitt kulturseminarium om landskapet bortom laget ville Hälsinge Akademi titta på myterna och granska historierna om ”knivarnas land”.

Kulturjournalisten Gunilla Kindstrand berättade anekdoter med hjälp av akademikamraterna, illustratören Jens Ahlbom och spelmannen Thomas von Wachenfeldt, om hur Hälsingland kommit att få sina beryktade epitet.

I sitt eget program under dagen analyserade Gunilla sin nuvarande hemort Delsbo som en ”No go zon”, från kriminalitet till kulturisering, mellan laglöshet och legitimitet.

Hon beskrev hur bilden av bygden och landskapet förändrats, med nedslag om länsman Pehr Söderman i Delsbo, ”Hälsinglands Wyatt Earp”, och hans son ”Revolver-Harry”, som blev en berömd kriminolog, den gruvlige polismannen ”Knivens” dåd och justitiemordet på  den olycksaliga vettvillingen Åkerberg.

Riksspelmannen och musikforskaren Thomas von Wachefeldt höll ett föredrag om spelmännens roll i landskapet förr och nu med egna fiolexempel på olika  spelmansdialekter. Medicinprofessorn och konstnären Claes Sundelin, akademins ”hövding”, berättade om hembränningens kulturhistoria och svensk folkhälsa och förklarade hur kroppen och hjärnan reagerar på hembränd sprit. Har rekommenderade inte drycken!

Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie med rötter i Ljusdal, analyserade nutidens Hälsingland bortom Sverige, med stöd av diagram och ljusbilder. Han ställde bl a frågor om periferins förhållande till storstäderna och centralmakten med utgångpunkt i sommarens storbränder som dramatiskt placerat Hälsingland långt fram i mediebruset.

Samtliga programpunkter inleddes och avslutades med korta scener ur några av de klassiska hälsingefilmerna som Lång Lasse i Delsbo, Driver dagg faller regn, Hälsingar, Rågens rikeoch dokumentären Hur länsman kom bort” av Stig Ehnebom 1970.

Excerpterna hade plockats fram av filmaren och journalisten Jonas Sima som också kommenterade filmerna och analyserade teman, schabloner och myter om storbönder och stintor. Han avslutade med en scen ur sin egen dokumentär Döden iFinnskogarnasom ett exempel på temat ”gubbar i skogen”.

Seminarieprogrammet avslutades med en visning av spelmansfilmen Hultkläppen av Björn Berge 1977.  Visningen inleddes med ett samtal om ”Kläppen” mellan Thomas von Wachenfeldt, Jens Ahlbom och huvudrollsinnehavaren, riksspelmannen Thore Härdelin.

Lars Ilshammar. Foto: Inger Edvardsson.

Lars Ilshammar. Foto: Inger Edvardsson.

Fullsatt på Bio Svea. Foto: Jonas Sima.

Fullsatt på Bio Svea. Foto: Jonas Sima.

Publikrusning. Foto: Jonas Sima.

Publikrusning. Foto: Jonas Sima.

Svea Bio. Foto: Jonas Sima.

Svea Bio. Foto: Jonas Sima.

Thore Härdelin och Thomas von Wachenfeldt. Foto: Jonas Sima.

Thore Härdelin och Thomas von Wachenfeldt. Foto: Jonas Sima.

Jonas Sima. Foto: Inger Edvardsson.

Jonas Sima. Foto: Inger Edvardsson.

Claes Sundelin: Foto: Jonas Sima.

Claes Sundelin: Foto: Jonas Sima.

Gunilla Kindstrand. Foto: Inger Edvardsson.

Gunilla Kindstrand. Foto: Inger Edvardsson.

Thomas von eachenfeldt. Foto: Inger Edvardsson.

Thomas von eachenfeldt. Foto: Jonas Sima..

Akademiens kulturbelöningar 2018

Pristagarna: Fr.v. Rune Broberg, hedersbelönad musikant och körledare, Hudiksvall; Emm Härdelin, kulturbelönad folksångerska, Hudiksvall, akademins stipendiat Emelie Markgren, Delsbo och violinisten och musikledaren Catharina Ericsson, Söderhamn. Foto: Inger Edvardsson.

Pristagarna 2018: Fr.v. Rune Broberg, hedersbelönad musikant och körledare, Hudiksvall; Emm Härdelin, kulturbelönad folksångerska, Hudiksvall, akademins stipendiat Emelie Markgren, Delsbo och violinisten och musikledaren Catharina Ericsson, Söderhamn. Foto: Inger Edvardsson.

Hälsinge Akademis 30-årsjubileum med årsmöte, stipendieceremoni och jubileumssupé i Parkhyttan på Köpmanberget i Hudik blev en stor succé.
Vädret var varmt och somrigt. Ceremonin hölls utomhus i Sångartemplet på Köpmanberget där Ola Granath tutade bluesiga fanfarer i sin tenorsaxofon så det stor härliga till.
Våra belönade fick höra välskrivna motiveringar och vältaliga uppläsningar av ledamöter, samt motta gruppens hälsingemedalj (utformad av Bisse Thofeldt) och diplom utformat av Jens Ahlbom.
Därutöver ströddes över dem bokpresenter ur Akademins egen bokproduktion och Viksten-serigrafier.
Därpå vidtog mingel med pristagarna och deras följeslagare tillsammans med Akademins närvarande ledamöter med sina följeslagare. Vid minglet bjöds på brusande drycker och goda snittar. Efter fotografering och intervjuer av lokalpress samlades vi så småningom i Parkhyddan – ett drygt 20-tal personer – för en gemensam och mycket tilltalande måltid.
Jubileumsfesten innehöll tal av Claes Sundelin, Gunilla Kindstrand och Jonas Sima, de senare på rimmad pekoral vers.

Kulturbelönade Catharina Ericsson med ackompanjerande make bjöd på skön musik på violin och piano. Rune Broberg spelade på sitt el-piano, berättade historier och kompade Emma Härdelin i flera intagande folksånger. Det var tjo och tjim och mycket vackert och roligt dessutom. Ledamöter och inbjudna som icke kunde närvara är att beklaga, ty det blev en helt förtrollande trevlig jubileumsfestlighet.

Hälsinge Akademis stipendium 2018: Emelie Markgren

Vissa konstnärer ryms inte i kulturvärldens vanliga språkbruk.
Emelie Markgren från Delsbo är en av dem.
Hennes måleri, som i sig är en rörelse. Hennes dans, som skapar skulpturer.
Genom alla hennes uttrycksformer går en enastående musikalitet.
Hälsinglands natur, ljus, kultur finns närvarande i mycket av det hon gör och ger, oavsett genre.
Som ung konstnär– hon är född 1997– är hon fascinerande självklar.
Relationen till dem som inspirerar eller provocerar verkar lekfull och rik på reflektion.
Det är en glädje för Hälsinge Akademi att ge 2018 års kulturstipendium till Emelie Markgren.

Hälsinge Akademis hedersbelöning 2018: Catharina Ericsson

Catharina Ericsson är violinist och född i Gävle 1962.
Hon har studerat vid Kungliga Musikhögskolan och senare i Berlin samt studerat barockviolin vid Collegium Musicum i Stockholm. Mellan 1987 och 2014 var hon verksam som konsertmästare i Folkoperans orkester. Hon är också medlem av Uppsala kammarorkester och i Ericsbergskvartetten.
Catharina arbetar nu som frilansande musiker.
2009 flyttade hon till Söderhamn och återuppväckte föreningen Musica Viva, en ideell musikförening med säte i Söderhamn. Musica Viva uppmuntrar och stödjer musikskapande i alla dess former, inbjuder till kurser för musikanter, arrangerar konserter och möten mellan olika musikaliska genrer.
Catharina Ericsson har under många varit drivande i musikföreningen och med sina idéer inspirerat såväl barn som ungdomar och vuxna.
Musica Viva håller musikkurser och sommarläger för unga, har återupplivat en mässingsorkester och medverkar i jazzfestivalen i Söderhamn.
Catharina är en visionär som med värme, energi och sitt outtröttliga engagemang arbetar för att sprida musiken i landskapet.
I sitt arbete för att knyta samman musiker, föreningar och olika former av skapande gör hon värdefulla insatser för kulturlivet både i Hälsingland och i övriga Sverige.
För dessa sina kreativa och positiva insatser för i synnerhet det lokala musiklivet tilldelas Catharina Ericsson Hälsinge Akademis kulturbelöning.

Hälsinge Akademis hedersbelöning 2018: Rune Broberg

Tala om en eldsjäl! Eller ett energiknippe!  Då talar man om Rune Broberg!
Född i Njutånger, började som nioåring med dragspel, ett år senare spelade han piano, vid 15 vikarierade han som kantor i Iggesund, kantorsexamen tog han vid 18, musikhögskola i Stockholm. Fullt drag från början, alltså: musikdirektör, pianist, kantor, körledare, musiklärare och – talangscout.
I närmare ett halvt sekel har Rune verkat som organist i Svenska Kyrkan, varav 37 år i Hudiksvall, tillika körledare för Jakobskören. Hans fullsatta julkonserter i Hudiksvalls kyrka har blivit legendariska. Mässorna har varit många, en mässa skrevs förresten av Östen Eriksson, han ”med resten!”
En pensionering kan inte hejda en sådan vital spelman – nu hörs han ofta i Forsa kyrka, när han inte musicerar i andra sammanhang som att ackompanjera något nytt stjärnskott eller operalöfte.
Han har upptäckt, lanserat och kompat sångare som Py Bäckman, Ulrika Beijer (som han gjort en skiva med), Ingrid Tobiasson, Ann-Marie Backlund, Tove Nilsson, Kristina Hansson, Emma Härdelin och andra.
Rune Broberg är en oförtröttlig profil i kommunens musikliv sedan han tidigt i Hudiksvall startade ”Rune Röstresurser”, en kör för högstadie- och gymnasieungdomar. Senare kom vuxenkören ”Brobergs Blandning”. Han tycker att musicerandet är ”jätteroligt”, det är lika kul att spela i en lokalrevy som att konsertera i ett skärgårdskapell.
Han är också en musikentreprenör som kunnat locka självaste klarinettmästaren Putte Wickman med sig på en turné som räckte till 70 konserter.
Rune tycks aldrig tröttna på att mixa musikformerna, som han kan säga.
Han tycker att han varit privilegierad som fått syssla med alla sorters musik. Dessutom är han en glad garçon som sprider glädje inte bara på scenen.
Hälsinge Akademis hedersbelöning kan inte tilldelas en mer värdig mottagare.

Hälsinge Akademis hedersbelöning 2018: Emma Härdelin

Emma Härdelin, nu bosatt i Hudiksvall, har sedan tonåren bildat skola för den moderna svenska folksången på både nationell och internationell nivå.
Hennes röst, frasering och musikaliska framförande hämtar näring från djupa kunskaper i den svenska folkliga sångtraditionen. Men som föredömlig traditionsbärare är hennes insikter i framförallt den jämtska och hälsingska sångtraditionen endast ett fundament varpå hon byggt en egen djupt personlig och uttrycksfull interpretation.
Genom framförallt hennes musikaliska värv i band som Garmarna och Triakel har hon nått en ryktbarhet långt utanför vårt landskaps gränser, och många är de som låtit sig inspireras av hennes chosefria, men ingalunda fantasilösa, uttolkning av nordiska visor, kärleksballader och nyskrivna psalmer signerade Benny Andersson.
Emma är en av de allra viktigaste kulturambassadörerna för vårt Hälsingland och därför är det med stor glädje vi ger henne denna utmärkelse.

Akademien har fyllt 30 – och delat ut årets kulturbelöningar

Den 13 juli firade Hälsinge Akademi sitt 30-årsjubiléum på Köpmanberget i Hudiksvall med utdelning av stipendium och kulturbelöningar, mingel och supé.

Bildkonstnären Emelie Markgren från Delsbo, född 1997, fick akademiens ungdomsstipendium på 15 000 kronor.

Akademins medalj och hedersdiplom 2018 tilldelades violinisten och musikledaren Catharina Ericsson, Söderhamn, körledaren och pianisten Rune Broberg, Hudiksvall samt folksångerskan Emma Härdelin, Hudiksvall.

 Kulturjournalisten Gunilla Kindstrand delar ut Akademins  kulturbelöning till folksångerskan Emma Härdelin.

Kulturjournalisten Gunilla Kindstrand delar ut Akademins kulturbelöning till folksångerskan Emma Härdelin. Foto: Inger Edvardsson.

De kulturbelönade tillsammans med Hälsinge Akademis ledamöter vid föreningens högtidsdag den 13 juli 2018 i Hudiksvall. Samtidigt firade Akademin sin 30-åriga existens med en jubelsupé.

De kulturbelönade tillsammans med Hälsinge Akademis ledamöter vid föreningens högtidsdag den 13 juli 2018 i Hudiksvall. Samtidigt firade Akademin sin 30-åriga existens med en jubelsupé. Foto: Inger Edvardsson.

Hälsinge Akademin hälsar välkommen till föreningens årliga prisceremoni med utdelning av kulturbelöningar, 2018. Plats: Sångatemplet på Köpmanberget i Hudiksvall. Fr v sekreteraren Jonas Sima, hövingen Claes Sundelin, spelmannen Ola Granath och konstnären Ann-Caroline Breig.

Hälsinge Akademin hälsar välkommen till föreningens årliga prisceremoni med utdelning av kulturbelöningar, 2018. Plats: Sångatemplet på Köpmanberget i Hudiksvall.
Fr v sekreteraren Jonas Sima, hövingen Claes Sundelin, spelmannen Ola Granath och konstnären Ann-Caroline Breig. Foto: Inger Edvardsson.

 

Mårten Andersson har avlidit

Den väldige målaren Mårten Andersson hade flera stridsrop. Ett av dem var: Provinsialismen är i sin storhet universell! Visserligen bodde Mårten i Stockholm, på fina Östermalm till och med, men ansåg att han bara var i huvudstaden på gästspel. Han längtade alltid tillbaka till sina hälsingerötter. Byn Freluga utanför Bollnäs var hans stamort och dit for han så fort solen värmde upp jorden. Nej, stockholmare blev han aldrig!

Mårten hade sitt landskap med sig både i kroppen och i konsten. Hans måleri, grafik och möbeldesajn är självklart inspirerat av hälsingekulturen: naturen, allmogemönstren, de gamla bruksföremålen, sagorna, myterna, riterna, spelmansmusiken, av allmogemålarnas dekormotiv ur Bibeln. Mårten A, som han skrev sin signatur, är en hälsingsk Chagall. Fast helt så enkelt var det aldrig.

Hans mångsysslande och bohemiske pappa Kalle var en bruks- och snabbmålare. Hans älgar på myren gick hem i stugorna. Snart visade det sig att Mårten var bättre på att måla älgar, som han fick sätta dit på farsgubbens tavlor. Därmed var målarlusten väckt.

Mårten fick gå elev hos de kända äldre bollnäsmålarna Per Englund och Fritiof Strandberg. 16 år ung bar det iväg till Stockholm och en dekorationsbyrå, därefter ett par år på ett stelt Konstfack tills befrielsen kom med Fria Akademin i Florens. Kanske mer avgörande för den unge konstnären var måleriarbeten i kyrkor i Dalarna under Jerk Werkmästers ledning. Han skaffade sig en formidabel teknik och orkade arbeta hur länge som helst med sin precisa penselföring.

Mårten hade nu upptäckt det exotiska och allmängiltiga hos allmogekonsten – att varje människa bär sin hembygd med sig – och han fann sin väg tillbaka till Hälsingland. Men det är ingen naivist som återvänder till ursprunget, han har klassikerna med sig i bagaget.

Mårten Andersson kunde själv odla myten som enkel bondemålare när han i själva verket var en tänkare som intensivt tog upp samhällsfrågor och ofta filosoferade om konsten och livet. Se bara hans oförlikneliga väggmåleri i Norrtullsskolan i Söderhamn!

För den mondäna konstkritiken blev han obekväm. Hans konst är otrendig och svårplacerad bland ismerna, fast älskad av konstvänner. Konstsamlarna ställde sig i kö. Hos det dekorativa snirklandet och kurbitsandet med metfiskare, lindansare, bröllopspar och himlafarare finns existentiella drömmar som drabbar betraktaren. För Mårten handlade det om mirakel – och om färg, klang mot klang.

För oss kamrater i Hälsingeakademin var Mårten ett bullrigt troll som med en donation strödde ut guldpengar för att främja unga kulturtalanger i hemlandskapet. Med åren 37 stipendiater. En generös Gargantua på sin stubbe. Fantastisk att skåda och lära känna.

Jonas Sima för Hälsinge Akademi

Mårten Andersson skissar i Freluga 1988. Foto: Jonas Sima.

Mårten Andersson skissar i Freluga 1988. Foto: Jonas Sima.

Mårten Andersson hemma i Freluga 2015. Foto: Jonas Sima.

Mårten Andersson hemma i Freluga 2015. Foto: Jonas Sima.

Storsvagåret 1867 – ett seminarium av Hälsinge Akademi

För 150 år sedan svepte den sista stora svälten över Hälsingland. Tiggarföljen drog längs vägarna. Tiotusentals svenskar lämnade sitt hemland.  Myndigheterna uppmanade folk att gå ut i skogarna och skära bark till barkbröd. Dödstalen, framför allt barnens, sköt i höjden. Utomlands samlade kända personer in pengar för att hjälpa Norrlands utsatta.

I dag är de så kallade ”storsvagåren” ett undanträngt minne, men i arkiv och samlingar finns mängder av ögonvittnesskildringar och minnen nedtecknade. Hungeråren har gjort avtryck i språk och musik och berättelser.

Lördagen den 18 november 2017 uppmärksammade Hälsinge Akademi hungeråren i ett eftermiddagsprogram på Hälsinglands Museum i Hudiksvall. Programmet innehöll utdrag ur lokala dagböcker och uppteckningar, musik, politisk historia, bildkonst och medicinsk expertis.

Medverkande var akademins ledamöter konstnären och illustratören Jens Ahlbom, musikanten och musikforskaren Thomas von Wachenfeldt, konstnären Ann Caroline Breig, kulturentreprenören Helena Brusell, läkaren Claes Sundelin och kulturjournalisten Gunilla Kindstrand.

Programmet avslutades med att filmaren och journalisten Jonas Sima introducerade och visade Olle Hägers och Hans Villius dokumentärfilm Ett satans år, som i dramatiserad form berättar om det svåra nödåret 1867. Museets hörsal var överfylld av en intresserad och skakad publik.

1. Seminariet inleddes med en låt från 1867 spelad av Thomas von Wachenfeldt. Foto: Jonas Sima.

3. Claes Sundelin, professor i medicin, samtalar med programledaren Gunilla Kindstrand om svältens fysiologiska påverkan på människor. Foto: Jonas Sima.

Ann-Caroline Breig visar sin visionära tavla om svält i vår tid. Foto: Jonas Sima.

Jens Ahlbom läser ur en skildring från svältåret 1867. Foto: Jonas Sima.

Jens Ahlbom och Jens Wachenfeldt samspelar kring gammal skänklåt. Foto: Jonas Sima.

4. Helena Brusell och Thomas von Wachenfeldt sjunger en klagovisa från svältåren. Foto: Jonas Sima.