Hälsinge Akademis lilla Filmfrossa på Hälsinglands Museum i Hudiksvall blev lyckad.
Nio av Jonas Simas hälsingefilmer, flera med anknytning till Glada Hudik, visades under två dagar den 19-20 november i museets hörsal, som snabbt fylldes. Arrangören fick till och med ställa in extra stolar. Publiken var lyhörd och intresserad och skapade god stämning med många lokalpatriotiska reaktioner.
– Det var riktigt roligt, tyckte också filmaren själv, som berättade anekdoter från inspelningarna före varje visning och svarade på frågor från Gunilla Kindstrand.
– Jag blev faktiskt rörd några gånger under filmvisningarna, sammanfattar Gunilla programmet. Jag hade sett nästan alla filmer tidigare, men sammantaget blev det ett nytt och stort porträtt av detta förunderliga landskap. Jonas filmer speglar, via alla dessa färgstarka protagonister, tiden och världen ur aspekter som klass, ekonomi, kynnen, traditioner, populärkultur, natur, genus och så vidare. Jag förstod att det var fler än jag som tänkte så. Så många ville tacka efteråt. Det var skitkul.
Fint lagarbete också av alla akademiledamöter som bidrog till succén!
Nu är det äntligen dags för den tidigare uppskjutna Filmfrossan med temat ”Mitt Hälsingland”. Den 19 och 20 november på Hälsinglands museum in Hudiksvall serverar Jonas Sima ett urval av sina hälsingefilmer. Varmt välkomna!
Två välmeriterade men i sin gärning mycket olikartade personer belönades av Hälsinge Akademi vid kulturgruppens traditionella årsceremoni och årsstämma, som denna gång ägde rum den 9 juli i Undersviks nyligen upprustade hembygdsgård.
Pristagare
var konstvetaren Linnéa Eriksdotter, Regnsjö, som fick ta emot Akademins
stipendium, och mångsysslaren Per Sonerud, Hudiksvall, som särskilt
belönades för sin lansering av musikgrupper i Hälsingland.
Stipendiet var på 15 000 kr. Båda pristagarna hyllades med fina motiveringar och diplom – Per fick även motta Akademins hederstecken. Dessutom förärades de belönade med kulturgruppens senaste bokutgåva, Hälsingeliv, och ett serigrafikblad av Hälsinglands fantasimålare Hans Viksten.
Thomas von Wachenfeldt, hövding i Akademin, och dess skattmästare Jens Ahlbom musicerade vackert – och Per Sonerud svarade med att uppföra en enmans sång- och dansshow som tack för sin utmärkelse.
Journalister var på plats, jämte akademiledamöter och ett antal anhöriga som alla kunde ta del av den mycket underhållande ceremonin. Hembygdsföreningens ordförande KatarinaWådell berättade avslutningsvis om hur man kraftfullt flyttat hembygdsgården till sin nuvarande plats.
Varpå pristagarna och samtliga närvarande fotograferades på hembygdsgårdens trappa.
Här är Akademins motiveringar:
Per
Sonerud är inte förutsägbar
– kanske inte det adjektiv som man mest associerar honom med. Snarare anar man
ett släktskap med OA:s klassiska seriefigur Mannen
som gör vad som faller honom in.
Men å
andra sidan är han egentligen konsekvent i att inte vara som alla andra. Alltså
lanserar han sin första skiva på det egna skivbolaget med handmålade konvolut
av högstadieelever. Och ger ut en skiva med en totalt tondöv person som varken
kan sjunga eller spela.
Samma
känsla för det lite udda och folkliga, gav Per och skivbolaget Start Klart och
dess stora försäljningsframgångar med grupper som Svenne Rubins och Hjalle
& Heavy. Samarbetet med Traste
Lindéns kvintett, Sigge Hills, Iggesundsgänget, Engmans Kapell, Östen med
Resten och Selma & Gustav har satt Hälsinglands annorlunda folkmusik på
kartan.
När han
sedan inför en förbluffad allmänhet klev fram som färgstark bildkonstnär satte
han genast skruv också på den rollen genom att låta tavlorna växa in i skrivna
berättelser och fortlöpande porträttera de konstköpare som besökte honom på
Maln i Hudiksvall.
Det är
sällan ”finkulturen” som har appellerat till Per Sonerud. Snarare företeelser
som Småstadsliv som mött publikens gränslösa kärlek långt från storstäderna och
kultursidorna. Anar man inte hos Per en kärlek till småstaden och det
överblickbara livet?
Något som
kommer till uttryck i hans egen ljuvligt nostalgiska lokal-hit Då är det vår, vår, vår i Hudiksvall.
Lika skönt
som ett hat-trick av HIF på Glysisvall.
Linnea
Eriksdotter är
konstvetaren från Rengsjö som i sina arbeten givit oss nya nycklar till
världsarvets hälsingegårdar.
Genom att studera hur forna tiders bönder beställde inredningsmåleri, visar hon hur dekorationerna var ett sätt att manifestera makt och relationer mellan gårdar.
På så vis
utmanar hon den ofta förenklade berättelsen om att det interiöra måleriet var
knutet till familjebildning och bröllop.
Linnea
avtäcker ett intrikat signalsystem och ett alliansbyggande, som hade en stor
betydelse i 1800-talets samhällsomvandlingar.
Linnea
Eriksdotter har via sitt självständiga sätt att betrakta det förflutna givit
oss nya, fascinerande ingångar till kulturhistorien och kulturarvet, vilket
Hälsinge Akademi gärna vill premiera.
Med anledning av debatten kring det pris som vår ordförande Thomas von Wachenfeldt tilldelats av nybildade Svenska Kulturfonden vill Hälsinge Akademi lämna följande kommentar:
Hälsinge Akademis syfte är att främja kultur och historia i vårt hemlandskap. Vår 33-åriga verksamhet och utdelning av stipendier visar att detta förhållningssätt är helt förenligt med en aktiv radikal humanism och en inkluderande kultursyn.
Hälsinge Akademi är religiöst och partipolitiskt obunden. Vi står för en öppenhet mot förnyelse av kulturlivet och för ett konsekvent försvar av allas lika människovärde. För oss är det en självklarhet att kulturarvet tillhör alla.
Priset som vår ordförande fått för sitt folkmusikaliska arbete har i efterhand visat sig omgivet av ett tankegods som är väsentligt annorlunda än vårt och som vi gemensamt med Thomas tar starkt avstånd ifrån.
Som en markering har Thomas von Wachenfeldt valt att ge prissumman vidare till barncancerforskningen. Det är ett beslut som är värt vår respekt.
Inom akademin har vi fortsatt förtroende för vår ordförande.
Riksspelmannen, bildkonstnären och snickaren Björn Ståbi har avlidit, 80 år gammal på ett äldreboende i Ljusdal efter lång tids sjukdom i parkinsson.
Björn
Ståbi var född i Stockholm, men hade släktrötter med Anders Zorn och Dalarna.
Han slog
sig emellertid ned i Hälsingland och bosatte sig på 1960-talet i Hörrgård i
Korskrogen i Ljusdals kommun, där han bildade familj. Med sitt virtuosa
fiolspel utvecklade han spelmanstraditionen från båda landskapen.
Han
betraktas i dag som en av de främsta traditionsbärarna i svensk folkmusik.
Ståbi
medverkade ofta i radio, i TV och på många spelmansstämmor. Han och hans hustru
Viveka grundade också en egen spelmansstämma i sin hemtrakt Hovra, där han
ledde kurser för blivande folkmusikanter.
Han gjorde många skivinspelningar med vissångare och spelmän, utgav en solo-CD och skivor ihop med dragspelaren Bengan Janson.
På äldre
dagar återupptog han sitt måleri och grafikskapande – han hade gått i Otte
Skölds målarskola – och framträdde på flera konstutställningar. Han var också
en skicklig träsnidare.
Sedan 1997
var han ledamot i kulturgruppen Hälsinge Akademi.
Björn Ståbi sörjes närmast av barnen Anna, Jonas, Kari och Mejt i ett tidigare gifte och av sin hustru Viveka och döttrarna Kersti och Elin med familjer.
Uttalanden:
Thomas von Wachenfeldt, riksspelman, tonsättare, fil dr, ordförande i Hälsinge Akademi:
Vår kamrat
mästerspelmannen, bildkonstnären och konsthantverkaren Björn Ståbi har gått ur
tiden. Sedan 1997 och fram till i höstas deltog han med osviklig lojalitet i
akademins verksamhet; de sista åren, märkt av sjukdom, med stöttning av hustrun
Viveka.
Björns vänlighet,
ödmjuka värdighet och högt stående konstnärsskap, som sträckte sig från det
rustika till det sublima var en ovärderlig tillgång inom vår krets. Hans höga
anseende skänkte tyngd och trovärdighet. Men framförallt var Björn en
synnerligen god kamrat.
För mig och för en hel
folkmusikvärld har han varit en av de allra främsta under 1900- och 2000-talen.
En ”kulturfurste” och kulturbärare, men även en varsam och ödmjuk utvecklare av
den svenska spelmanstraditionen. Björn Ståbi är definitivt en av de
individer som för alltid kommer att befinna sig däruppe på spelmännens olymp.
Alla hans andra begåvningar inom bild- och
hantverkarkonsten har kommit otaliga till glädje.
Jonas Sima, filmare, journalist, författare, sekreterare i Hälsinge Akademi:
Björn
Ståbi var en spelmanslegend redan i sin samtid. Han blev också min vän och en
pålitlig kamrat i vår hälsingeakademi. Ständigt beredd att ställa upp med
fiolen och sin klokskap. Hemmet i kulturgården Hörrgård i Korskrogen var alltid
öppet för besök, musikkurser och inspelningar med spelmän och trubadurer – och av
film.
Jag hade nyttjat
Björne som statist i en film om finnskogarna och upptäckt hans
skådespelartalang. Nu fick han göra huvudrollen som den sista skogsluffaren i
dokumentärspelet ”Kalle Kamrat”. Rollen gjorde han med suverän inlevelse.
Björne
hade också en klurig filosofisk sida som inbjöd till långa samtal och många
goda skratt.
Kulturgruppen Hälsinge Akademi har kallat två nya ledamöter till sin krets.
De nya ledamöterna är Lars Nylander, Bergsjö, antikvarie vid Hälsinglands Museum, och skulptören och kulturproducenten Ragnhild Sandelius Brodow, Marmaverken.
Lars
efterträder riksspelman Björn Ståbi, som avgått på grund av sjukdom.
Ragnhild
efterträder Helena Brusell, skapare av Trolska Skogen, som lämnat akademin
av arbetsskäl.
De
nya ledamöterna har båda tidigare belönats av Akademin.
Lars,
för närvarande doktorand i kulturvård vid Göteborgs universitet, fick akademins
stipendium år 2000, och Ragnhild erhöll akademins kulturbelöning så sent som i
fjol. Till hennes senaste arbeten hör en konstnärlig
utsmyckning, en skulpturgrupp, till Hällåsens friluftsområde i Söderhamn.
Hälsinge Akademis ständige skrivare Jonas Sima har utkommit med en ny bok med många bilder om sin släkthistoria, Sima Story, med stöd av sin släktforskande kusin Kerstin Sima. De har kallat boken ”En sann släktkrönika”.
Alla släkter har en historia, men inte alla försöker berätta hur det
egentligen var.
Vi har många starka ögonvittnen, förklarar de.
I familjen är det framför allt en skrivkunnig och ”allärd” lantmätare, Adolph Sima, som sticker ut ur släkttavlan.
Han gör en märkvärdig klassresa från Sörmland till Hälsingland, och från Ljusdal till Leipzig, lärdomsstaden, där familjen slår sig ner för att ge barnen bättre studiemöjligheter. De är ”valutasvin” i en nation som plågas av hyperinflation och oro. Utan sin Julia hade det knapra livet först i Ljusdal och sedan utvandringen till Tyskland aldrig lyckats så väl.
Efter 21 år bryter familjen upp från Tyskland och återvänder hem när Hitler
och nazisterna griper makten 1933. Boken skildrar en dramatisk och spännande
tid ute i Europa och i Sverige.
– Vår berättelse kan säkert beröra fler än våra släktingar, tror Jonas
Sima.
Kulturgruppen Hälsing Akademi har på sitt årsmöte i Lingarö i Hudiksvall den 16 juni valt ny hövding efter professor emeritus Claes Sundelin, som efter åtta år som ordförande lämnar uppdraget, men stannar kvar i kretsen som ledamot.
I
hans ställe inträder akademiledamoten, riksspelmannen och fil dr Thomas vonWachenfeldt, 41 år, och bosatt i Bergsjö. Han är tillika verksam som tonsättare, arrangör och universitetslärare
Vid
årsmötet bestämdes att skjuta upp akademins offentliga årshögtid till nästa
sommar på grund av corona-pandemin. Det betyder också att utdelningen av akademins
stipendium och övriga kulturbelöningar förläggs till nästa år.
Tidigare har akademins planerade ”filmfrossa” i mars med hälsingefilmer på Hälsinglands Museum i Hudiksvall tvingats ställa in av samma anledning. Programmet kan förhoppningsvis återkomma i vinter.
Hälsinglands Museums och kulturgruppen Hälsinge Akademis program med hälsingefilmer av Jonas Sima skjuts upp till hösten på grund av coronaepidemin.
Efter rekommendation av Folkhälsomyndigheten och
konsultation hos smittskyddsläkare i Region Gävleborg har ledningen för museet
och akademin i samråd beslutat att uppskjuta evenemanget till hösten.
– Vi tror att huvudparten av vår publik till Filmfrossan kan
vara äldre personer särskilt exponerade för det nya influensaviruset, förklarar
Claes Sundelin, ordförande i Hälsinge Akademi och professor emeritus i medicin.
Gunilla Stenberg, chef för Hälsinglands Museum, meddelar att
museet också kommer att tills vidare ställa in övriga publika arrangemang som
riktar sig till äldre besökare.
Arrangemanget är ett samarbete mellan museet och
hälsingeakademin och skulle ha ägt rum fredag-lördag på Hälsinglands Museum i
Hudiksvall den 27-28 mars.
Den 27 och 28 mars visar Hälsinge Akademi hälsingefilm i hörsalen på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Nio filmer visas under två dagar. Gunilla Kindstrand och Jonas Sima samtalar kort före varje film. Entré: 150 kr/dag
PROGRAM FREDAG 27 mars :
Kl 13.00 Invigning av Lilla Filmfrossan och visning av gladdokumentären och jubileumsfilmen GLADA HUDIK, 1982, med bl a Petters-Börje och Iggesundsgänget med Östen Eriksson och Britt-Marie Swing. – filmlängd 26 min.
Kl. 14.00 TANT BRUN, 1986, med gamla grande tante Elsa Brun. En berättelse om borgarklassens diskreta charm och livet i klassiska Apotekshuset i Hudiksvall. – 30 min.
Kl. 15.00 JAG VAR UNG EN GÅNG FÖR LÄNGE SEN, 1991, filmen om Snoddas. Om Sverige i oskuldens tid, med den störste folkidolen i vår nöjeshistoria. Medverkande bl a Lennart Hyland, Torsten Adenby, ”Rosen” Quick, familjen Nordgren. – 59 min.
Kl 16.15 I HUVET PÅ EN ENTREPRENÖR, 2005, Finansmannen Jonnie Dahlström berättar om när han byggde och ägde stora delar av Hudiksvalls centrum. – 33 min.
Kl 17.00 DÖDEN I FINNSKOGARNA, 1992. Dokumentärspel om finnmarken, dess folk och legender. Konstnären Bengt Ellis spelar ökände slagskämpen ”Sjö-Johan” i Hudiensenlahti , ”Satviken” , vid Storhamrasjön. –59 min. Musik av Bengan Janson och Björn Ståbi.
LÖRDAG 28 mars :
Kl. 12.00 INGET JÄVLA JOLL, 2010. Berättelsen om Ruth Sundström, en av landets få kvinnliga skogshuggare. Ensamboende i skogsarbetarbyn Tevansjö. En film det osar krut om! –38 min
Kl. 13.00 LJUSET FRÅN LJUSDAL, 1977. Personlig uppgörelse med hembygd, hemkomst och besvikelse. En dokumentär som vållade stort rabalder på sin tid. Lill-Babs medverkar med sin folkparkshow. –59 min.
Kl. 14.15 VARNING! HARNING!, 1983, om och med författaren och förargaren Anderz Harning. Och hans stora kärlek till Hälsingelandet. – 40 min.
Kl. 15.00 KALLE KAMRAT, 2001, dokumentärspel om legendarisk skogsluffare. I över 30 år levde och överlevde Karl Gabriel Lindgren i det norrländska skogsriket. – 70 min. I huvudrollen Björn Ståbi.
Jonas Simas övriga filmer inspelade i Hälsingland:
MITT PARADIS, 1981, om vildmarksförfattaren Albert Viksten,
GOD VÄN MED SKAPELSEN, 1991, om konstnären Gösta Bohm, 1983
PIPMÄSTER, 1983, om och med riksspelmannen Walter Ramsby
ÅKE HASSELGÅRD STORY, 1983
FRÅN MINA SINNEN, 1985, om fantasimålaren Hans Viksten
JAG SKRIVER INTE FÖR ATT BEHAGA, 1987, om arbetarförfattaren Karl Rune Nordkvist
LJUSET I DALEN, 1989, personlig hembygdsfilm
STORSAMLAREN PÅ HILLSTA, 2004, med Jonnie Dahlström
FILMAREN I STORSKOGEN, 2009, om dokumentärfilmaren Erik Eriksson
LÄRDOMSGIGANTEN, 2009, om prosten Olof Broman
I MIN MOZARTFICKA, 2011, om journalisten Stig Ehnebom.
Hälsinge Akademi säljer filmproduktionerna:
HUR LÄNSMAN KOM BORT, med Delsbostintan och Skäggmanslaget, bonusfilm BANDYFEBER.
HULTKLÄPPEN, med Thore Härdelin, bonusfilm FIOLEN MIN, om Jon-Erik Öst.