Nu på lördag den 29 april på Söderhamns teater kl. 13 är det dags för Tvärdrag: Hälsingland i världen/världen i Hälsingland: ett seminarium av och med Hälsinge Akademi om hur kulturen i Hälsingland idag och genom historien har formats i mötet mellan det lokala och det globala, mellan den stora världen och den lilla.

Ur programmet:

Lars Ilshammar (dagens moderator): Inledning

Jonas Sima: Lärdomsgiganten: prosten Broman och Hälsingland som alltings ursprung (film)

Stefan Brink: Stor-Hälsingland: ett historiskt perspektiv på vad Hälsingland är och har varit

Lars Nylander: Målare in i och ut ur Hälsingland

Thoms von Wachenfeldt: Violinisten Anders Wesström på äventyr i 1700-talets Europa

Lars Ilshammar: Hudiksvall dansar och ler: när Norrlandskusten var Sveriges Klondyke

Cecilia Olsson: Forsablått: om linet och arbetskraftsinvandringen till Forsa i början av 1900-talet

JensAhlbom: Avslutande fundering

Inträde 80 kr – bokbord med DVD-filmer/försäljning. Alla är varmt välkomna

Kulturen befinner sig i ett mångfaldigt kraftfält av givande och tagande. Man lånar in och man lånar ut. Man tar det bästa från andra och dela med sig av det bästa man själv har skapat. Kulturen är som språket alltid i rörelse, aldrig statisk, ständigt öppen för nya intryck, för att lära och utvecklas. Det gäller för musiken, litteraturen och bildkonsten lika. Kulturen är en remix, summan av något som vi ständigt skapar och omskapar gemensamt.

Hälsingland, vårt landskap, har alltid varit en korsväg och en plats för möten. Hur vi själva och andra betraktat detta Hälsingland varierar genom tiderna; från en gränstrakt till det vilda och okända i norr, via Hälsingegårdarnas präktiga bondebygder och det sena 1800-talets industriella framtidsland till vad det är i dag. Själva gränserna för landskapet har dragits om upprepade gånger. Inget är konstant.

När världen kommer till Hälsingland, och Hälsingland kommer till världen, det är i det spänningsfältet som kulturen växer. Hälsinge akademi vill undersöka hur kulturen i Hälsingland idag och genom historien har formats i mötet mellan det lokala och det globala, mellan den stora världen och den lilla. För att belysa korsvägarna i det hälsingska kulturlandskapet förr och nu bjuder vi in till ett seminarium på temat: ”Tvärdrag: Hälsingland i världen – världen i Hälsingland”.

Datum och tid: Lördag 29 april 2023 kl. 13-16.

Lokal: Söderhamns teater

På lördag den 21 januari klockan 13 samarrangerar Hälsinge Akademi och Hälsinglands museum ett gemensamt seminarium om Resandefolkens historia i Hälsingland

Fackexperten är Sebastian Casinge, som arbetar på museet och har tagit fram nya fakta kring resanden i landskapet. Han berättar om spåren efter de resandefamiljer – eller ”tattare”, som man sade förr i tiden – vilka mot slutet av 1800-talet flyttade till byar i norra Hälsingland. 

Övriga medverkande är kulturjournalisten Gunilla Kindstrand och musikern Thomas von Wachenfeldt, som letat upp och själv framför musik av resande spelmän.

Det visas filmsnuttar ur filmer med och om ”tattare”, bl a från Jonas Simas ”Dragspelskungen” om Calle Jularbo.

Det är stor efterfrågan på vår bok ”Det var en gång i Hälsingland …” från hugade läsare utanför landskapet. Den som inte har möjlighet att besöka Hälsinglands bokhandlare kan nu vända sig till Antikvariat Furioso i Delsbo som kan skicka boken med posten. Mejla i så fall till: info@furioso.nu

”Det var en gång i Hälsingland” innehåller 13 sagor som bygger på gamla berättelser och historiska händelser. Boken ges ut av Hälsinge Akademi och är rikt illustrerad av konstnärerna Jens Ahlbom och Ann-Caroline Breig.  Möt listiga fäbodstintor, djärva upprorsmakare, mytomspunna spelmän, sjömonster, rövare – och lär känna flickan från Enånger som 1599 fick följa med det stora skeppet Samson ut i världen.

– Vi vill bidra till att hålla landskapets rika berättartraditioner levande, säger Thomas von Wachenfeldt, ordförande i Hälsinge Akademi. Det här är en bok som också passar att läsa högt. Kanske väcker den dessutom intresse för hur tidigare generationer har levt här i Hälsingland.

”Det var en gång i Hälsingland”…” är fantasi och fantasy men ger också plats för verkligheten. Till varje saga finns en faktaruta som ger en historisk inramning. Författare är Jens Ahlbom, Lars Ilshammar, Gunilla Kindstrand, Lars Nylander, Jonas Sima, Claes Sundelin och Thomas von Wachenfeldt.

Kulturgruppen Hälsinge Akademi delade ut sina kulturpriser för 2022 vid en ceremoni på Forngården i Delsbo den 13 juli 2022.

Årets stipendiat är spelmannen Theo Schön Dahlöf från Bollnäs. Theo är 14 år och den yngste stipendiat som belönats av Akademin. Han fick motta 15 000 kronor.

Theo är redan en förfaren spelman som studerat fiol sedan åttaårsåldern och med framgång deltagit i såväl orkesterverksamhet som i olika folkmusikgrupper. Akademin vill uppmuntra hans musikalisk öppenhet och nyfikenhet, men naturligtvis även för hans redan långt gångna musikerskap och skicklighet.

Tre välmeriterade men i sin gärning mycket olikartade kulturveteraner, samtliga med hemhörighet i Hudiksvalls kommun, belönades för sin gärning i landskapet med akademins hedersmedalj och diplom. De kulturbelönade 2022 är:

Konstnärsparet Christina och Dieter Kluge, Hudiksvall.

Musikaliska allkonstnären Thomas Allander, Delsbo

Christina Kluge är textilkonstnär och representerad med sin textilkonst på många ställen i landet, fått offentliga uppdrag, stipendier och många utmärkelser.

Hennes make Dieter Kluge, uppvuxen i Berlin, bearbetar ständigt sina krigsminnen i sin kost och återkommer i sina akvarellmålningar ofta till krigsupplevelserna. Han menar att barndomens intryck och upplevelser räcker och blir över för ett livslångt skapande, som fortgår – för dem bägge.

Thomas Allander är född i Enskede men har vitaliserat Hälsinglands kultur i ett halvt sekel. I dag är han välkänd låtskrivare, instrumentalist, upptecknare av visor, författare, kyrkobåtsentusiast – och sedan något år också gallerist i Dellenbygden.

Han är också riksbekant som ”Ukulelemannen” med ukulelen som sitt huvudinstrument och valspråket ”Ropen de skalla – uke åt alla!”

– Det är en glädje och stor ära för Hälsinge Akademi, säger akademins sekreterare Jonas Sima, att få belöna tre så framstående konstnärer som valt att skapa och främja kulturen här i Hälsingland.

Vid ceremonin på Delsbo forngård förärades de belönade också kulturgruppens senaste bokutgåvor, Hälsingeliv och Drömgångaren, jämte ett serigrafikblad av hälsingen och fantasimålare Hans Viksten. Thomas von Wachenfeldt, hövding i Akademin, och dess skattmästare Jens Ahlbom musicerade vackert, och de belönade tackade för utmärkelsen med tal och musik.

Nu är det äntligen dags för den tidigare uppskjutna Filmfrossan med temat ”Mitt Hälsingland”. Den 19 och 20 november på Hälsinglands museum in Hudiksvall serverar Jonas Sima ett urval av sina hälsingefilmer. Varmt välkomna!

Två välmeriterade men i sin gärning mycket olikartade personer belönades av Hälsinge Akademi vid kulturgruppens traditionella årsceremoni och årsstämma, som denna gång ägde rum den 9 juli i Undersviks nyligen upprustade hembygdsgård.

Pristagare var konstvetaren Linnéa Eriksdotter, Regnsjö, som fick ta emot Akademins stipendium, och mångsysslaren Per Sonerud, Hudiksvall, som särskilt belönades för sin lansering av musikgrupper i Hälsingland.

Stipendiet var på 15 000 kr. Båda pristagarna hyllades med fina motiveringar och diplom – Per fick även motta Akademins hederstecken. Dessutom förärades de belönade med kulturgruppens senaste bokutgåva, Hälsingeliv, och ett serigrafikblad av Hälsinglands fantasimålare Hans Viksten.

Thomas von Wachenfeldt, hövding i Akademin, och dess skattmästare Jens Ahlbom musicerade vackert – och Per Sonerud svarade med att uppföra en enmans sång- och dansshow som tack för sin utmärkelse.

Journalister var på plats, jämte akademiledamöter och ett antal anhöriga som alla kunde ta del av den mycket underhållande ceremonin. Hembygdsföreningens ordförande Katarina Wådell berättade avslutningsvis om hur man kraftfullt flyttat hembygdsgården till sin nuvarande plats.

Varpå pristagarna och samtliga närvarande fotograferades på hembygdsgårdens trappa.

Här är Akademins motiveringar:

Per Sonerud är inte förutsägbar – kanske inte det adjektiv som man mest associerar honom med. Snarare anar man ett släktskap med OA:s klassiska seriefigur Mannen som gör vad som faller honom in. 

Men å andra sidan är han egentligen konsekvent i att inte vara som alla andra. Alltså lanserar han sin första skiva på det egna skivbolaget med handmålade konvolut av högstadieelever. Och ger ut en skiva med en totalt tondöv person som varken kan sjunga eller spela.

Samma känsla för det lite udda och folkliga, gav Per och skivbolaget Start Klart och dess stora försäljningsframgångar med grupper som Svenne Rubins och Hjalle & Heavy. Samarbetet med Traste Lindéns kvintett, Sigge Hills, Iggesundsgänget, Engmans Kapell, Östen med Resten och Selma & Gustav har satt Hälsinglands annorlunda folkmusik på kartan.

När han sedan inför en förbluffad allmänhet klev fram som färgstark bildkonstnär satte han genast skruv också på den rollen genom att låta tavlorna växa in i skrivna berättelser och fortlöpande porträttera de konstköpare som besökte honom på Maln i Hudiksvall.

Det är sällan ”finkulturen” som har appellerat till Per Sonerud. Snarare företeelser som Småstadsliv som mött publikens gränslösa kärlek långt från storstäderna och kultursidorna. Anar man inte hos Per en kärlek till småstaden och det överblickbara livet?  

Något som kommer till uttryck i hans egen ljuvligt nostalgiska lokal-hit Då är det vår, vår, vår i Hudiksvall.

Lika skönt som ett hat-trick av HIF på Glysisvall.

Linnea Eriksdotter är konstvetaren från Rengsjö som i sina arbeten givit oss nya nycklar till världsarvets hälsingegårdar.

Genom att studera hur forna tiders bönder beställde inredningsmåleri, visar hon hur dekorationerna var ett sätt att manifestera makt och relationer mellan gårdar.

På så vis utmanar hon den ofta förenklade berättelsen om att det interiöra måleriet var knutet till familjebildning och bröllop.

Linnea avtäcker ett intrikat signalsystem och ett alliansbyggande, som hade en stor betydelse i 1800-talets samhällsomvandlingar.

Linnea Eriksdotter har via sitt självständiga sätt att betrakta det förflutna givit oss nya, fascinerande ingångar till kulturhistorien och kulturarvet, vilket Hälsinge Akademi gärna vill premiera.