Vår ledamot Björn Ståbi är död

Björn Ståbi, spelman, Hörrgård. Foto: Jonas Sima.

Riksspelmannen, bildkonstnären och snickaren Björn Ståbi har avlidit, 80 år gammal på ett äldreboende i Ljusdal efter lång tids sjukdom i parkinsson.

Björn Ståbi var född i Stockholm, men hade släktrötter med Anders Zorn och Dalarna.

Han slog sig emellertid ned i Hälsingland och bosatte sig på 1960-talet i Hörrgård i Korskrogen i Ljusdals kommun, där han bildade familj. Med sitt virtuosa fiolspel utvecklade han spelmanstraditionen från båda landskapen.

Han betraktas i dag som en av de främsta traditionsbärarna i svensk folkmusik.

Ståbi medverkade ofta i radio, i TV och på många spelmansstämmor. Han och hans hustru Viveka grundade också en egen spelmansstämma i sin hemtrakt Hovra, där han ledde kurser för blivande folkmusikanter.

Han gjorde många skivinspelningar med vissångare och spelmän, utgav en solo-CD och skivor ihop med dragspelaren Bengan Janson.

På äldre dagar återupptog han sitt måleri och grafikskapande – han hade gått i Otte Skölds målarskola – och framträdde på flera konstutställningar. Han var också en skicklig träsnidare.

Sedan 1997 var han ledamot i kulturgruppen Hälsinge Akademi.

Björn Ståbi sörjes närmast av barnen Anna, Jonas, Kari och Mejt i ett tidigare gifte och av sin hustru Viveka och döttrarna Kersti och Elin med familjer.

Uttalanden:

Thomas von Wachenfeldt, riksspelman, tonsättare, fil dr, ordförande i Hälsinge Akademi:

Vår kamrat mästerspelmannen, bildkonstnären och konsthantverkaren Björn Ståbi har gått ur tiden. Sedan 1997 och fram till i höstas deltog han med osviklig lojalitet i akademins verksamhet; de sista åren, märkt av sjukdom, med stöttning av hustrun Viveka. 

Björns vänlighet, ödmjuka värdighet och högt stående konstnärsskap, som sträckte sig från det rustika till det sublima var en ovärderlig tillgång inom vår krets. Hans höga anseende skänkte tyngd och trovärdighet. Men framförallt var Björn en synnerligen god kamrat.

För mig och för en hel folkmusikvärld har han varit en av de allra främsta under 1900- och 2000-talen. En ”kulturfurste” och kulturbärare, men även en varsam och ödmjuk utvecklare av den svenska spelmanstraditionen. Björn Ståbi är definitivt en av de individer som för alltid kommer att befinna sig däruppe på spelmännens olymp.

Alla hans andra begåvningar inom bild- och hantverkarkonsten har kommit otaliga till glädje.

Jonas Sima, filmare, journalist, författare, sekreterare i Hälsinge Akademi:

Björn Ståbi var en spelmanslegend redan i sin samtid. Han blev också min vän och en pålitlig kamrat i vår hälsingeakademi. Ständigt beredd att ställa upp med fiolen och sin klokskap. Hemmet i kulturgården Hörrgård i Korskrogen var alltid öppet för besök, musikkurser och inspelningar med spelmän och trubadurer – och av film.

Jag hade nyttjat Björne som statist i en film om finnskogarna och upptäckt hans skådespelartalang. Nu fick han göra huvudrollen som den sista skogsluffaren i dokumentärspelet ”Kalle Kamrat”. Rollen gjorde han med suverän inlevelse.

Björne hade också en klurig filosofisk sida som inbjöd till långa samtal och många goda skratt.

Två nya ledamöter i Hälsinge Akademi

Kulturgruppen Hälsinge Akademi har kallat två nya ledamöter till sin krets.

De nya ledamöterna är Lars Nylander, Bergsjö, antikvarie vid Hälsinglands Museum, och skulptören och kulturproducenten Ragnhild Sandelius Brodow, Marmaverken.

Lars efterträder riksspelman Björn Ståbi, som avgått på grund av sjukdom.

Ragnhild efterträder Helena Brusell, skapare av Trolska Skogen, som lämnat akademin av arbetsskäl.

De nya ledamöterna har båda tidigare belönats av Akademin.

Lars, för närvarande doktorand i kulturvård vid Göteborgs universitet, fick akademins stipendium år 2000, och Ragnhild erhöll akademins kulturbelöning så sent som i fjol. Till hennes senaste arbeten hör en konstnärlig utsmyckning, en skulpturgrupp, till Hällåsens friluftsområde i Söderhamn.


Bilden från skiftet av Hövding när Thomas von Wachenfeldt efterträdde Claes Sundelin vid akademins senaste sammanträde, i Hudiksvall den 31 oktober. Foto: Jonas Sima.








Ny hälsingebok från Hälsinge Akademi Förlag

Hälsinge Akademis ständige skrivare Jonas Sima har utkommit med en ny bok med många bilder om sin släkthistoria, Sima Story, med stöd av sin släktforskande kusin Kerstin Sima. De har kallat boken ”En sann släktkrönika”.

Alla släkter har en historia, men inte alla försöker berätta hur det egentligen var.

Vi har många starka ögonvittnen, förklarar de.

I familjen är det framför allt en skrivkunnig och ”allärd” lantmätare, Adolph Sima, som sticker ut ur släkttavlan.

Han gör en märkvärdig klassresa från Sörmland till Hälsingland, och från Ljusdal till Leipzig, lärdomsstaden, där familjen slår sig ner för att ge barnen bättre studiemöjligheter. De är ”valutasvin” i en nation som plågas av hyperinflation och oro. Utan sin Julia hade det knapra livet först i Ljusdal och sedan utvandringen till Tyskland aldrig lyckats så väl.

Efter 21 år bryter familjen upp från Tyskland och återvänder hem när Hitler och nazisterna griper makten 1933. Boken skildrar en dramatisk och spännande tid ute  i Europa och i Sverige.

– Vår berättelse kan säkert beröra fler än våra släktingar, tror Jonas Sima.  

Hälsinge Akademi byter hövding

Kulturgruppen Hälsing Akademi har på sitt årsmöte i Lingarö i Hudiksvall den 16 juni valt ny hövding efter professor emeritus Claes Sundelin, som efter åtta år som ordförande lämnar uppdraget, men stannar kvar i kretsen som ledamot.

I hans ställe inträder akademiledamoten, riksspelmannen och fil dr Thomas von Wachenfeldt, 41 år, och bosatt i Bergsjö. Han är tillika verksam som tonsättare, arrangör och universitetslärare

Vid årsmötet bestämdes att skjuta upp akademins offentliga årshögtid till nästa sommar på grund av corona-pandemin. Det betyder också att utdelningen av akademins stipendium och övriga kulturbelöningar förläggs till nästa år.

Tidigare har akademins planerade ”filmfrossa” i mars med hälsingefilmer på Hälsinglands Museum i Hudiksvall tvingats ställa in av samma anledning. Programmet kan förhoppningsvis återkomma i vinter.

Filmfrossan med hälsingefilmer uppskjuten

Hälsinglands Museums och kulturgruppen Hälsinge Akademis program med hälsingefilmer av Jonas Sima skjuts upp till hösten på grund av coronaepidemin.

Efter rekommendation av Folkhälsomyndigheten och konsultation hos smittskyddsläkare i Region Gävleborg har ledningen för museet och akademin i samråd beslutat att uppskjuta evenemanget till hösten.

– Vi tror att huvudparten av vår publik till Filmfrossan kan vara äldre personer särskilt exponerade för det nya influensaviruset, förklarar Claes Sundelin, ordförande i Hälsinge Akademi och professor emeritus i medicin.

Gunilla Stenberg, chef för Hälsinglands Museum, meddelar att museet också kommer att tills vidare ställa in övriga publika arrangemang som riktar sig till äldre besökare.

Arrangemanget är ett samarbete mellan museet och hälsingeakademin och skulle ha ägt rum fredag-lördag på Hälsinglands Museum i Hudiksvall den 27-28 mars.

F

Liten filmfrossa med hälsingefilmer av Jonas Sima

Den 27 och 28 mars visar Hälsinge Akademi hälsingefilm i hörsalen på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Nio filmer visas under två dagar. Gunilla Kindstrand och Jonas Sima samtalar kort före varje film. Entré: 150 kr/dag

PROGRAM
FREDAG 27 mars :

Kl 13.00 Invigning av Lilla Filmfrossan och visning av gladdokumentären och jubileumsfilmen GLADA HUDIK, 1982, med bl a Petters-Börje och Iggesundsgänget med Östen Eriksson och Britt-Marie Swing. – filmlängd 26 min.

Kl. 14.00 TANT BRUN, 1986, med gamla grande tante Elsa Brun.
En berättelse om borgarklassens diskreta charm och livet i klassiska Apotekshuset i Hudiksvall. – 30 min.

Kl. 15.00 JAG VAR UNG EN GÅNG FÖR LÄNGE SEN, 1991, filmen om Snoddas. Om Sverige i oskuldens tid, med den störste folkidolen i vår nöjeshistoria. Medverkande bl a Lennart Hyland, Torsten Adenby, ”Rosen” Quick, familjen Nordgren. – 59 min.

Kl 16.15 I HUVET PÅ EN ENTREPRENÖR, 2005, Finansmannen Jonnie Dahlström berättar om när han byggde och ägde stora delar av Hudiksvalls centrum. – 33 min.

Kl 17.00 DÖDEN I FINNSKOGARNA, 1992. Dokumentärspel om finnmarken, dess folk och legender. Konstnären Bengt Ellis spelar ökände slagskämpen ”Sjö-Johan” i Hudiensenlahti , ”Satviken” , vid Storhamrasjön. –59 min. Musik av Bengan Janson och Björn Ståbi.

LÖRDAG 28 mars :

Kl. 12.00 INGET JÄVLA JOLL, 2010. Berättelsen om Ruth Sundström, en av landets få kvinnliga skogshuggare. Ensamboende i skogsarbetarbyn Tevansjö. En film det osar krut om! –38 min

Kl. 13.00 LJUSET FRÅN LJUSDAL, 1977. Personlig uppgörelse med hembygd, hemkomst och besvikelse. En dokumentär som vållade stort rabalder på sin tid. Lill-Babs medverkar med sin folkparkshow. –59 min.

Kl. 14.15 VARNING! HARNING!, 1983, om och med författaren och förargaren Anderz Harning. Och hans stora kärlek till Hälsingelandet. – 40 min.

Kl. 15.00 KALLE KAMRAT, 2001, dokumentärspel om legendarisk skogsluffare. I över 30 år levde och överlevde Karl Gabriel Lindgren i det norrländska skogsriket. – 70 min. I huvudrollen Björn Ståbi.

Jonas Simas övriga filmer inspelade i Hälsingland:

MITT PARADIS, 1981, om vildmarksförfattaren Albert Viksten,

GOD VÄN MED SKAPELSEN, 1991, om konstnären Gösta Bohm, 1983

PIPMÄSTER, 1983, om och med riksspelmannen Walter Ramsby

ÅKE HASSELGÅRD STORY, 1983

FRÅN MINA SINNEN, 1985, om fantasimålaren Hans Viksten

JAG SKRIVER INTE FÖR ATT BEHAGA, 1987, om arbetarförfattaren Karl Rune Nordkvist

LJUSET I DALEN, 1989, personlig hembygdsfilm

STORSAMLAREN PÅ HILLSTA, 2004, med Jonnie Dahlström

FILMAREN I STORSKOGEN, 2009, om dokumentärfilmaren Erik Eriksson

LÄRDOMSGIGANTEN, 2009, om prosten Olof Broman

I MIN MOZARTFICKA, 2011, om journalisten Stig Ehnebom.


Hälsinge Akademi säljer filmproduktionerna:

HUR LÄNSMAN KOM BORT, med Delsbostintan och Skäggmanslaget, bonusfilm BANDYFEBER.

HULTKLÄPPEN, med Thore Härdelin, bonusfilm FIOLEN MIN, om Jon-Erik Öst.

Filmerna i dvd-box kan beställas från www.sima.nu

Hälsinge Akademi belönar kulturarbetare

Folkmusik, arkitektur, konst och revy var i fokus när kulturgruppen Hälsinge Akademi den 12 juli 2019 delade ut sina årliga kulturbelöningar. Evenemanget ägde rum i föreningen Konstkrafts utställningslokal – en gammal turbinhall – i Ljusne utanför Söderhamn.

Utöver tre kulturbelöningar till tre kulturveteraner som gjort betydande insatser i landskapet, delades också akademins stipendium ut till en ung kulturutövare med hälsingerötter. Kulturarbetarna prisades med akademins hedersmedalj och ett diplom, medan stipendiaten fick motta 15 000 kronor.

Hälsinge Akademins hövding Claes Sundelin hälsar alla välkomna till prisutdelningen i Konstkraft utställningslokal i Ljusne 2919. Akademins spelmän är Jens Ahlbom och Ola Granath. Gunilla Kindstrand övervakar ceremonin.
Foto: Jonas Sima

Årets kulturveteraner var arkitekten och konstbyggaren Tony Björklund, Hudiksvall, skulptören och konstnärliga projektledaren Ragnhild Sandelius Brodow, Marmaverken, och Lennart Sydh, Hudiksvall, producent och eldsjäl bakom Iggesundsrevyn.

Årets stipendiat heter Jesse Ljung, Delsbo, violinist och spelman med fler talanger. Bland annat är han redan i unga år (26) ordförande i Hälsinglands Spelmansförbund, kommunalpolitiker för Centerpartiet, fiollärare, storsamlare och upptecknare av äldre folkmusik, särskilt från traditionsbärande spelmän i Nordanstig.

Akademins stipendiat 2019, Jesse Ljung, Delsbo, får prismotiveringen uppläst av Lars Ilshammar. Foto: Jonas Sima.

– Det känns fantastiskt och är en stor heder, sade Jesse Ljung vid prisceremonin. Det här är ett bevis på att jag gjort något med alla de timmar jag lagt ner på musiken.

Jesse Ljung drivs av en stor kärlek till folkmusiken och allmogekulturen i Hälsingland och han tycker att intresset för svensk folkmusik inte alls är på nedgång.

– Återväxten på musiker i vårt landskap är god. Studiecirklarna är fullsatta och spelmanstämmorna lockar mycket folk. Folkmusiken har funnits i över 250 år, och den kommer att finnas kvar minst lika länge.

Kulturbelönade Tony Björklund tog förvånad men glad emot sin medalj:

– Jag kan inte förstå att jag blivit utsedd. Jag som har varit så motarbetad i Hudiksvalls kommun och som skrivit så många provocerande debattinlägg i lokalpressen!

Arkitekten och konstbyggaren Tony Björklund, Hudiksvall, belönas. Foto: Jonas Sima.

Han tackade för utmärkelsen med ett långt tal. Uppsalabördiga Ragnhild Sandelius Brodow var också glad över sin medalj:

– Det känns varmt och fint att få det här priset. Jag tycker att det har varit lätt att komma in i livet i Hälsingland eftersom folk här är så öppna och nyfikna, förklarade hon.

Skulptören och konstproducenten Ragnhild Sandelius Brodow, Marmaverken, belönad med medalj och diplom. Foto: Jonas Sima.

Mest upprymd var kanske Iggesundsrevyns motor Lennart Sydh, som stolt och skrattande gärna berättade om Iggesundsrevyns många publika framgångar, inte minst i nationella revytävlingar. Sydh är en allt-i-allo i sitt revysällskap och syns både bakom och på scenen.

Producenten Lennart Sydh, Hudiksvall, eldsjäl bakom Iggesundsrevyn belönas. Foto: Jonas Sima.

– Jag tror jag varit med om samtliga våra föreställningar, säkert många hundra. Och de är alltid roliga!

Under prisceremonin underhöll Hälsinge Akademis ledamöter Jens Ahlbom på luta, och Ola Granath på tenorsaxofon. Dessutom kunde pristagarna med medföljare och deltagare njuta av Konstkrafts pågående konstsalong i industrilokalen.

De kulturbelönade 2019 med Hälsingeakademins ledamöter. Fr.v. Gunilla Kindstrand, Jesse Ljung, Jens Ahlbom, Ragnhild Sandelius Brodow, Kennart Sydh, Tony Björklund, Claes Sundelin, Jonas Sima, Lars Ilshammar, AnnCaroline Breig, Ola Granath. Foto: Inger Edvardsson

Lyckat knivseminarium i Delsbo

Det var fullsatt på Svea Bio i Delsbo lördagen den 9 mars på kulturgruppen Hälsinge Akademis temadag om ”Knivarnas land – eller landskapet bortom lagen”.

I det långa eftermiddagsprogrammet bjöds både på folkmusik, föredrag och filmer med anknytning till landskapets dramatiska historia.

Under 1800-talets senare hälft blev Hälsingland och särskilt Dellenbygden känt för våld och kriminalitet. Laglösheten förvandlade det idylliska bondelandskapet till ett hotfullt parallellsamhälle som statsmakten hade svårt att få bukt med.

Först när prosten Lars Landgren fick tjänst i socknen – och snart blev rikskänd som den hårdföre Lång-Lasse i Delsbo – började det bli något så när ordning i bygden. Men dråpare som ”Kniven”, den omfattande hembränningen och ”länsman som kom bort” fortsatte länge att prägla landskapets rykte. Ja, myterna om det farliga livet i Delsbo  lever kvar ännu i vår tid.

Med sitt kulturseminarium om landskapet bortom laget ville Hälsinge Akademi titta på myterna och granska historierna om ”knivarnas land”.

Kulturjournalisten Gunilla Kindstrand berättade anekdoter med hjälp av akademikamraterna, illustratören Jens Ahlbom och spelmannen Thomas von Wachenfeldt, om hur Hälsingland kommit att få sina beryktade epitet.

I sitt eget program under dagen analyserade Gunilla sin nuvarande hemort Delsbo som en ”No go zon”, från kriminalitet till kulturisering, mellan laglöshet och legitimitet.

Hon beskrev hur bilden av bygden och landskapet förändrats, med nedslag om länsman Pehr Söderman i Delsbo, ”Hälsinglands Wyatt Earp”, och hans son ”Revolver-Harry”, som blev en berömd kriminolog, den gruvlige polismannen ”Knivens” dåd och justitiemordet på  den olycksaliga vettvillingen Åkerberg.

Riksspelmannen och musikforskaren Thomas von Wachefeldt höll ett föredrag om spelmännens roll i landskapet förr och nu med egna fiolexempel på olika  spelmansdialekter. Medicinprofessorn och konstnären Claes Sundelin, akademins ”hövding”, berättade om hembränningens kulturhistoria och svensk folkhälsa och förklarade hur kroppen och hjärnan reagerar på hembränd sprit. Har rekommenderade inte drycken!

Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie med rötter i Ljusdal, analyserade nutidens Hälsingland bortom Sverige, med stöd av diagram och ljusbilder. Han ställde bl a frågor om periferins förhållande till storstäderna och centralmakten med utgångpunkt i sommarens storbränder som dramatiskt placerat Hälsingland långt fram i mediebruset.

Samtliga programpunkter inleddes och avslutades med korta scener ur några av de klassiska hälsingefilmerna som Lång Lasse i Delsbo, Driver dagg faller regn, Hälsingar, Rågens rikeoch dokumentären Hur länsman kom bort” av Stig Ehnebom 1970.

Excerpterna hade plockats fram av filmaren och journalisten Jonas Sima som också kommenterade filmerna och analyserade teman, schabloner och myter om storbönder och stintor. Han avslutade med en scen ur sin egen dokumentär Döden iFinnskogarnasom ett exempel på temat ”gubbar i skogen”.

Seminarieprogrammet avslutades med en visning av spelmansfilmen Hultkläppen av Björn Berge 1977.  Visningen inleddes med ett samtal om ”Kläppen” mellan Thomas von Wachenfeldt, Jens Ahlbom och huvudrollsinnehavaren, riksspelmannen Thore Härdelin.

Lars Ilshammar. Foto: Inger Edvardsson.

Lars Ilshammar. Foto: Inger Edvardsson.

Fullsatt på Bio Svea. Foto: Jonas Sima.

Fullsatt på Bio Svea. Foto: Jonas Sima.

Publikrusning. Foto: Jonas Sima.

Publikrusning. Foto: Jonas Sima.

Svea Bio. Foto: Jonas Sima.

Svea Bio. Foto: Jonas Sima.

Thore Härdelin och Thomas von Wachenfeldt. Foto: Jonas Sima.

Thore Härdelin och Thomas von Wachenfeldt. Foto: Jonas Sima.

Jonas Sima. Foto: Inger Edvardsson.

Jonas Sima. Foto: Inger Edvardsson.

Claes Sundelin: Foto: Jonas Sima.

Claes Sundelin: Foto: Jonas Sima.

Gunilla Kindstrand. Foto: Inger Edvardsson.

Gunilla Kindstrand. Foto: Inger Edvardsson.

Thomas von eachenfeldt. Foto: Inger Edvardsson.

Thomas von eachenfeldt. Foto: Jonas Sima..