Den väldige målaren Mårten Andersson hade flera stridsrop. Ett av dem var: Provinsialismen är i sin storhet universell! Visserligen bodde Mårten i Stockholm, på fina Östermalm till och med, men ansåg att han bara var i huvudstaden på gästspel. Han längtade alltid tillbaka till sina hälsingerötter. Byn Freluga utanför Bollnäs var hans stamort och dit for han så fort solen värmde upp jorden. Nej, stockholmare blev han aldrig!

Mårten hade sitt landskap med sig både i kroppen och i konsten. Hans måleri, grafik och möbeldesajn är självklart inspirerat av hälsingekulturen: naturen, allmogemönstren, de gamla bruksföremålen, sagorna, myterna, riterna, spelmansmusiken, av allmogemålarnas dekormotiv ur Bibeln. Mårten A, som han skrev sin signatur, är en hälsingsk Chagall. Fast helt så enkelt var det aldrig.

Hans mångsysslande och bohemiske pappa Kalle var en bruks- och snabbmålare. Hans älgar på myren gick hem i stugorna. Snart visade det sig att Mårten var bättre på att måla älgar, som han fick sätta dit på farsgubbens tavlor. Därmed var målarlusten väckt.

Mårten fick gå elev hos de kända äldre bollnäsmålarna Per Englund och Fritiof Strandberg. 16 år ung bar det iväg till Stockholm och en dekorationsbyrå, därefter ett par år på ett stelt Konstfack tills befrielsen kom med Fria Akademin i Florens. Kanske mer avgörande för den unge konstnären var måleriarbeten i kyrkor i Dalarna under Jerk Werkmästers ledning. Han skaffade sig en formidabel teknik och orkade arbeta hur länge som helst med sin precisa penselföring.

Mårten hade nu upptäckt det exotiska och allmängiltiga hos allmogekonsten – att varje människa bär sin hembygd med sig – och han fann sin väg tillbaka till Hälsingland. Men det är ingen naivist som återvänder till ursprunget, han har klassikerna med sig i bagaget.

Mårten Andersson kunde själv odla myten som enkel bondemålare när han i själva verket var en tänkare som intensivt tog upp samhällsfrågor och ofta filosoferade om konsten och livet. Se bara hans oförlikneliga väggmåleri i Norrtullsskolan i Söderhamn!

För den mondäna konstkritiken blev han obekväm. Hans konst är otrendig och svårplacerad bland ismerna, fast älskad av konstvänner. Konstsamlarna ställde sig i kö. Hos det dekorativa snirklandet och kurbitsandet med metfiskare, lindansare, bröllopspar och himlafarare finns existentiella drömmar som drabbar betraktaren. För Mårten handlade det om mirakel – och om färg, klang mot klang.

För oss kamrater i Hälsingeakademin var Mårten ett bullrigt troll som med en donation strödde ut guldpengar för att främja unga kulturtalanger i hemlandskapet. Med åren 37 stipendiater. En generös Gargantua på sin stubbe. Fantastisk att skåda och lära känna.

Jonas Sima för Hälsinge Akademi

Mårten Andersson skissar i Freluga 1988. Foto: Jonas Sima.

Mårten Andersson hemma i Freluga 2015. Foto: Jonas Sima.

Hälsinge akademi hälsar alla intresserade välkomna till ett program om Storsvagåret – nödåret 1867 i Hälsingland – på Hälsinglands museum i Hudiksvall lördagen den 18 november kl. 14. Vi visar också filmen ”Ett satans år” av Olle Häger och Hans Villius. Inträdet är fritt.

Välkommen till ett program om Storsvagåret 1867 den 18 november på Hälsinglands museum.

Hälsinge akademi har vid årsmötet på Alfta Gästgiveri fredagen den 14 juli delat ut sitt kulturstipendium till konstnären och författaren Erik Olof Wiklund, Alfta. I sina verk arbetar Wiklund med konst och litteratur som relaterar till hembygden och dess plats i samtiden. Stipendiesumman är 15 000 kr. Akademins delade också ut tre hedersbelöningar: till Ingrid Drougge-Carlberg, textil- och papperskonstnär från Hudiksvall, till Sune Herbertsson, Gammelsträng, Näsviken fotograf, lärare och organisatör av Musik vid Dellen, samt till Maths Östberg, föreståndare för Finnskogsmuseet i Skräddrabo, Ovanåker.

Hälsinge akademis kulturstipendiat och kulturbelönade 2017, som fick sina priser vid akademins årsmöte fredagen den 14 juli. Från vänster: Erik Olof Wiklund, Ingrid Drougge-Carlberg, Sune Herbertsson och Maths Östberg. Foto: Lars Ilshammar.

Ann-Caroline Breig, Ljusne, och Helena Brusell, Mellanfjärden, är nya ledamöter i Hälsinge Akademi. Foto: Lillemor Granath.

Hälsinge Akademi har vid sitt senaste sammanträde i Hudiksvall i mars 2017 valt in två nya ledamöter, konstnärerna och kulturentreprenörerna Ann-Caroline Breig, Ljusne, och Helena Brusell, Mellanfjärden.

Ann-Caroline är konstutbildad i London, arbetar med eget måleri och konstprojekt och är engagerad i Konstcentrum i Ljusne. Hon har tidigare fått akademins stipendium och Gävleborgs kulturstipendium.

Helena har haft stor framgång som projektledare för upplevelseparken Trolska skogen i Mellanfjärden, skriver manus och gör iscensättningar. Utsågs till ”årets eldsjäl” av Hälsinglands sparbank 2016.

Med de bådas inträde har medelåldern i gruppen sjunkit avsevärt. De ersätter i akademin Eiwor Kjellberg och Viveka Sjögren som utträtt.

Hälsinge Akademis sekreterare Jonas Sima, journalist och filmare och redaktör för boken ”Drömgångaren”, blåste in utställningen på Konstakademien.  Foto Inger Edvardsson.

Hälsinge Akademi tog initiativet till minnesutställningen över konstnären Hans Viksten på Hälsinglands Museum i Hudiksvall i sommaren 2016 (15 maj – 10 september) vilken sedan överfördes till Kungl Konstakademien, med vernissage 22 september och avslutades 9 oktober. Båda utställningarna var välbesökta och uppskattade.

Skådespelaren Björn Granath och hans fru scenografen Margret besökte utställningen.

Konstevenemanget hade arbetats fram i samarbete mellan Hälsinge Akademi och Hälsinglands Museum, där utställningen hängdes av curator Jöran Österman och konstnären Ola Granath. Konstkritikern och museimannen Olle Granath invigde utställningen i Hudiksvall.

Museimannen och konstkritikern Olle Granath hade tillsammans med konstnären och konstprofessorn Dan Wolgers hängt utställningen på Konstakademien. Foto Jonas Sima.

I Konstakademiens Östra galleri hängdes en något bantad utställning av  Olle Granath och konstnären och konstprofessorn Dan Wolgers. Jonas Sima, författare till nya boken ”Drömgångaren” om Hans och Desy Viksten, blåste in utställningen på spelpipa och Dan Wolgers invigningstalade.

Besökare i Östra galleriet på Konstakademien beundrar Hans Vikstens målning Knockout. Foto Jonas Sima.

Hans Viksten föddes i Färila i Ljusdals kommun 1926 och var vildmarksförfattaren Albert Vikstens yngste son. Han avled vid 61 års ålder i Stockholm 1987. Han var gift med journalisten Desy Kallberg Viksten, som också kom att bli hans ”demonpromotor”. De levde ett symbiotiskt konstnärsliv och blev ett omsusat och legendariskt konstnärspar i svenskt kulturliv.

Unga besökaren Malin hade låtit tatuera in det flygande paret – Hans och Desy Vikstens kända symbolbild – på sin arm. Foto Jonas Sima.

Han blev professor på Konstakademin och kom att bli mycket omtyckt av många elever som senare byggt egna framgångsrika karriärer. Flera huvudmotiv hos Hans Viksten har anknytningar till hemlandskapet Hälsingland och särskilt till Albert Vikstens författartorp Ängratörn, där Hans i ungdomen fick tjänstgöra som ”dräng” åt den dominante fadern.

Hälsinge Akademis bokbord på Konstakademien i Stockholm bemannades under helgerna av bl.a. Barbro Furhammar och Inger Sundelin, som med framgång sålde både nyutgivna boken ”Drömgångaren” och serigrafier av Hans Viksten. Foto Jonas Sima.

Hälsinge Akademi anser att Hans Vikstens konst på senare år hamnat i medieskugga och har önskat sätta nytt ljus över hans verk och framför allt ge en yngre konstintresserad publik möjlighet att lära känna personligheten Hans Viksten och hans synnerligen originella konstnärliga uttryck. Därför har Hälsinge Akademi tagit initiativet till denna minnesutställning över en av landskapets största konstnärer.

Besökare på Kungl Konstakademiens Viksten-utställning.

Vikstenutställningen har recenserats mycket positivt bl.a. i kulturtidskriften Cora och nättidningen Omkonst. Jonas Simas porträttfilm om Hans Viksten, ”Från mina sinnen” (också visad i SvTs Öppen Kanal under utställningstiden i Stockholm), visades både på Hälsinglands Museum och Kungl. Konstakademien, tillsammans med ett par av Vikstens egna kortfilmer.

Kulturgruppen Hälsinge Akademi har vid sitt årsmöte och sin högtidsdag på Avholmsberget i Delsbo fredag den 8 juli 2016, belönat följande personer: en stipendiat och tre hedersbelöningar.

Stipendiat 15 000 kr:
Maja Li Härdelin, konstnär, bördig från Delsbo.

Hedersbelönade:
Carl Erik Tottie, Hudiksvall, kulturprofil, jazzexpert, miljöförvaltare av Långvinds bruk.
Gerd Engberg, kulturentreprenör, teaterproducent, eldsjäl, Hudiksvall.
Åke Nätterö, lokalhistoriker och eldsjäl, Bjuråker.

Årets belönade av Hälsinge Akademi 2016: Från vänster Åke Nätterö, lokalhistoriker, Bjuråker, Carl Erik Tottie, föreläsare och jazzexpert, Njutånger, Gerd Engberg, kulturentreprenör, Hudiksvall, Maja Li Härdelin, konstnär och stipendiat. Foto: Inger Edvardsson

Hittills har under åren Hälsinge Akademi delat ut 35 stipendier till yngre konstnärer. Närmare 500 000 kr har kulturgruppen fördelat sedan 1989. 91 äldre kulturarbetare i landskapet har hedersbelönats under åren med Hälsinge Akademis medalj och konstdiplom.

Hälsinge Akademi på Avholmsberget i Bjuråker 8 juli 2016: Från vänster Thomas von Wachenfeldt, Jens Ahlbom, Claes Sundelin, Gunilla Kindstrand, Ola Granath, Leif Edling, Björn Ståbi, Jonas Sima.Foto: Inger Edvardsson

Motiveringar för de belönade:

Hälsinge Akademis stipendium 2016 Maja Li Härdelin:

Vad är hembygd? Vad är tradition? Vad är Hälsingland? Maja Li Härdelin är uppvuxen i Delsbo och Leksand men bor i Malmö. Hon tillhör den namnkunniga spelmansklanen Härdelin och hennes konst har rottrådar till familjens tradition och erfarenheterna av att komma från landsbygden.

Med oräddhet och rå energi borrar hon nu i landskapets dolda utsagor genom utställningar och performancekonst. Hennes installation nyligen i Rättviks konsthall bar den laddade titeln ”Grusvägar och moppetrim”.

Förhoppningsvis når Maja Li Härdelins konstinstallationer också till Hälsinglands småstäder och byar i framtiden. Det är sådant vad landskapet behöver – och det är vad Hälsinge Akademi vill uppmuntra.

Hälsinge Akademis stipendiat Maja Li Härdelin gratuleras med check på 15 000 kr av ledamöterna Jonas Sima och Gunilla Kindstrand. Foto: Inger Edvardsson.

Hälsinge Akademis Kulturbelöning 2016 Carl Erik Tottie:

 Carl Erik Tottie är uppvuxen i Stockholm men tillbringade som barn många somrar hos sin morfar Erik Söderhjelm på Långvindsbruk. Det satte sina spår. Carl Erik har alltid haft ett brinnande intresse för kommunikation av olika slag. Tidigt blev han fängslad av den framväxande radions möjligheter.

Han blev en glad och engagerad radioamatör. Mellan 1961-1967 var han ordförande i SSA (Föreningen Sveriges Sändar Amatörer). Nu har han varit medlem där i mer än 65 år.

Många av oss som bor inom Radio Gävleborgs sändningsområde kommer ihåg en programserie på över 100 program producerade av en grupp radioamatörer: ”Totties Hotties”, där Carl Erik spelade skivor och berättade om sitt stora intresse för jazz. Han är kunnig på sina områden, påläst och fylld av underfundig humor. En riktig folkbildare.

När morfar Erik dog ärvde de tre barnbarnen bruket. Det var då fortfarande ett jord- och skogsbruk. Småningom blev Carl Erik direktör för Långvinds bruk. Som sådan har han drivit bruket och medverkat till stora förändringar.

På 1970-talet såg han till att renovera det lilla vackra kapellet som nu vårdas av Långvinds kapellförening. Herrgården säljs senare och han driver igenom den nödvändiga strukturella omvandlingen av det gamla skogsbruket. De unika värdefulla centrala delarna av bruksmiljön börjar uppmärksammas och åtgärder tas fram.

En särskild förening, Långvinds herrgårds kulturförening bidrar till utvecklingen av Herrgården som renoveras.

Carl Erik Totties starka personliga engagemang, att göra Långvind till en plats i tiden och samtidigt till ett minnesmärke över gångna tider, ger resultat. Café Bränneriet hittar sin form. Det unika Kolhuset rustas och blir till en samlingslokal som numera fylls av konserter, små festivaler och uppträdanden av olika slag.

Vid sidan av kärleken till Långvind, har Carl Erik Tottie närt ett livslångt och engagerat intresse för tidig jazzmusik.

En tidsbild: Hudik Big Band håller konsert i Kolhuset och framför ”A tribute to Glenn Miller” med Carl Erik som introduktör. Han berättar på sitt underfundiga vis om låtarna och sätter in Glenn Miller i sitt sammanhang. Succé!

”Totties Hotties” lever vidare. Fast i andra former. Med jämna mellanrum uppträder Carl Erik ”live” på Hälsinglands Museum. Det är välbesökta och mycket uppskattade ”Jazzimprovisationer”.

I sin gård i Enånger har Carl Erik en oslagbar samling av grammofonskivor. Över 8 000 stenkakor, vinyler och CD-skivor. När han byggde om sitt arkiv blev han tvungen att betongförstärka golvet.

Det här med gammeljazz är verkligen en tung historia! Vi i Hälsinge Akademi vill här och nu hedersbelöna Carl Erik Tottie för hans långa, framsynta och envisa insatser inom kulturens område i Hälsingland.

Ola Granath blåser en bluesig fanfar för hedersbelönade Carl Erik Tottie. Foto: Inger Edvardsson.

Hälsinge Akademis kulturbelöning 2016 Gerd Engberg:

 Gerd Engberg har länge profilerat sig som kulturentreprenör i Hudiksvall, och särskilt som teaterproducent. Men framför allt är hon en eldsjäl som fortfarande brinner. Vad bryr sig en eldsjäl om hinder så som pensionsålder, platt intet. För Gerd finns det inte på kartan att sluta verka för kulturen!

Egentligen lär hon ha tänkt sig en skådespelarbana. Men livet går som alla vet i kringelikrokar, och efter en tid på Forsa folkhögskola fick hon 1982 möjlighet att jobba med Hudiksvalls 400-årsjubileum. Hon fanns med överallt, idérik och entusiastisk. Det blev ett Guinnes-rekordlångt kaffebord (1007,34 m) mitt i gladaste Hudik, en stollig jubileumsfilm i TV och en jubileumsbok där hon själv pryder en helsida med en egen desajnad blomsterhatt och med en liten svensk flagga i munnen. Så visar man sin talang för marknadsföring!

Kultur har hon länge varit intresserad av, likaså av mode – en tid hade hon en boutique med fransk accent i Fiskarstaden. Men nu startade hon eget företag i kulturens tjänst och byggde nätverk med sina ”stödstrumpor”.

När Peter Oskarson hittade gamla Järnverket i Iggesund som teaterlada fann Gerd sitt succékoncept: kultur.jernverket blev också hennes verk. Hon startade som teaterproducent 2003 med att lägga ribban högt: Antigone med Sven Wollter. Kulturupplevelser av hög kvalitet var ambitionen. Och hon har inte sänkt ribban sedan dess.

I Jernverket har hon producerat bland annat Sagan om Iggesund med Carmina Burama, Mat & Gästabud i samverkan med Dramatens Romeo och Julia-kör och storsatsningen Ronja Rövardotter 2010, en föreställning som sågs av 4000 personer. Förra året slog hon till med Syndens näste med matupplevelser från Grillska gården på temat de sju dödssynderna.

Uppsättningarna i Jernverket har alltid byggts upp med professionella artister, men amatörer från bygden har också fått visa att de duger bra.

Till vissa föreställningar har Gerd dukat utsökta långbord för teatersupé, som nog lockat en del besökare mer än scenkonsten.

Allting är ett vågspel, är Gerds motto. Men eftersom hon har förmågan att få människor att göra det som de inte tänkt sig, har hon lyckats finansiera sina storsatsningar med stöd av de flesta företag i regionen.

Årets satsning på en musikalisk saga kring Peer Gynt har hon dock fått banta till ett konsertant evenemang av budgetskäl, påstår hon. Men hon lockar ändå med en föreställning i ny kostym, med landets nya operastjärna Rickard Söderberg och nyskriven musik av Hälsinge Akademis begåvade ledamot Thomas von Wachenfeldt. I ensemblen finns blockflöjtisten Kristine West med, hon som vår akademi tidigt belönat med ett stipendium.

Och nu belönar vi Gerd Engberg, som ser det som en livskvalitet att främja kulturen. Det gör ju vi också. Den kvalitén är värd en medalj, minst sagt.

Jonas Sima hyllar kulturentreprenören Gerd Engberg, Hudiksvall. Foto: Inger Edvardsson.

Hälsinge Akademis kulturbelöning 2016 Åke Nätterö:

Åke Nätterö bär sitt namn efter Nätterön i Norra Dellen. Under mer än 40 år har han samlat bilder, texter, brev, berättelser om socknarna i Dellenbygden.

Med digitala dellenportalen.se har Åke skapat ett gigantiskt kollektivt minne för alla med koppling till bygden, till dess människor och händelser. Här bevaras, berikas och utvecklas Hälsinglands minnesskatt.

Hälsinge Akademi vill med sin hedersbelöning uppmärksamma en sällsamt kunnig och entusiasmerande hembygdsforskare och samlare som så generöst delat med sig av sina fynd och kunskaper.

Lokalhistorikern Åke Nätterö, Bhuråker, får akademins pris av Jens Ahlbom. Foto: Inger Edvardsson.

Ceremonin avslutades med en spelmanshyllning till de belönade, av riksspelmannen Thomas von Wachenfeldt, ledamot av akademin, och spelmanskvinnan Tuva Härdelin, en gång akademins stipendiat och mor till årets stipendiat Maja Li. Foto: Inger Edvardsson.

Ett hundratal konstintresserade hade mött upp till invigningen av minnesutställningen över konstnären Hans Viksten på Hälsinglands Museum i Hudiksvall den 14 maj..

Vernissagen på minnesutställningen över fantasimålaren och poeten Hans Viksten, bördig från Färila i Hälsingland, ägde rum på Hälsinglands Museum i Hudiksvall lördag den 14 maj.

Konstnären Ola Granath inledde invigningen med en blues på tenorsax. Hälsinglands Museums curator Jöran Österman hälsade välkommen. Båda har haft ansvaret för utställningens utformning.

Invigningstal hölls av Olle Granath, f.d. chef för Moderna Museet och Nationalmuseum, samt sommarboende på Kråkön i Hudiksvalls skärgård. Han talade om Hans Viksten som konstnär och om hans tid som konstprofessor på Konsthögskolan, Mejan, i Stockholm.

Invigningen avslutades med att musikanten och musikforskaren Thomas von Wachenfeldt spelade hälsingelåten ”Laforsen” på fiol.

På utställningen, som är ett samarbete mellan Hälsinglands Museum och kulturgruppen Hälsinge Akademi, släpptes också konstboken Hans Viksten Drömgångaren, skriven och sammanställd av Jonas Sima och utgiven av Hälsinge Akademi Förlag.

Boken, som producerats i stället för en utställningskatalog, såldes i ett stort antal exemplar från ett bokbord på museet under vernissagedagen. Den kan beställas från Hälsinge Akademis Förlag genom redaktören Jonas Sima, tel. 08-80 73 73, eller per e-post jonas[at]sima.nu
PRIS 150 kr, exkl. porto.

Till minnesutställningen över fantasimålaren och poeten Hans Viksten utger Hälsinge Akademi Förlag boken Hans Viksten Drömgångaren, redaktör Jonas Sima.

HANS VIKSTEN – DRÖMGÅNGAREN. Välkommen på vernissage lördagen den 14 maj kl. 13 – 17 på Hälsinglands Museum, Hudiksvall. Konsthistorikern och konstkritikern Olle Granath inviger minnesutställningen över fantasimålaren och poeten Hans Viksten.

Minnesutställning över Hans Viksten är en samproduktion mellan Hälsinglands Museum och kulturgruppen Hälsinge Akademi. Till utställningen utger Hälsinge Akademi Förlag boken Hans Viksten Drömgångaren, redaktör Jonas Sima.

Hans Viksten kallade inte sig själv en drömgångare. Han föredrog att beskriva sig som ensamvarg eller Tvärviggen från Färila. För det var här i Hälsingland han föddes 1926 som vildmarksförfattaren Albert Vikstens yngste son.

Han var olycklig och vantrivdes med fader Alberts despotiska regemente på författartorpet Ängratörn och sökte sina egna uttryck för sin konstnärssjäl. Vid den här tiden var Hans Viksten svårt nedgången och allmänt desorienterad i tillvaron. Ingen i omgivningen torde ha trott att denna suput var ett oförlöst geni.

Men så kom en skyddsängel i hans väg. Hon hette Desy Kallberg, var journalist i Stockholm och på väg att intervjua den kände Albert Viksten. Mitt under intervjun störtade författarsonen in genom dörren. Han var på rymmen från lasarettet i Ljusdal där han vårdats efter en liten operation.

Senare har Hans avslöjat att han blev kär i Desy så fort han fick syn på henne. Raskt tog Desy hand om honom och blev hans ständiga övervakare mot spritdjävulen och andra demoner.

Under sin lyckliga stjärna hade Hans Viksten träffat Desy, som gett honom chansen till ett andra liv när loppet verkade kört. Därefter flög de i sitt eget universum, som blev deras rymdsigill och bomärke i konstlivet.

Hans Vikstens utveckling blev nu explosiv. Få svenska konstnärer har varit så kreativa, hans kran gick inte att stänga. Flera huvudmotiv hos Viksten har anknytningar till hemlandskapet Hälsingland.

Hans febrila konstnärsliv bland egna totem och troll var länge mycket uppmärksammat. Han blev både berömd och konstprofessor på Konsthögskolan, Mejan, men 1987 övermannades han av strupcancer och livstråden brast.

Efter sin förtidiga död hamnade Vikstens konst besynnerligt snabbt i skugga. Plötsligt var han gåtfullt borta, som försvunnen på en ny hemlig rymdresa. Myterna har sedan dess kretsat kring Hans Viksten som satelliter.

Är det återkomsten av denne magiker vi nu ser?

Utställningen pågår mellan den 14 maj och 10 september på Hälsinglands Museum, Storgatan 31, Hudiksvall. Den flyttar sedan till Konstakademien i Stockholm och pågår där mellan 22 september och 9 oktober.