Det var fullsatt på Svea Bio i Delsbo lördagen den 9 mars på kulturgruppen Hälsinge Akademis temadag om ”Knivarnas land – eller landskapet bortom lagen”.
I det långa eftermiddagsprogrammet bjöds både på folkmusik, föredrag och filmer med anknytning till landskapets dramatiska historia.
Under 1800-talets senare hälft blev Hälsingland och särskilt Dellenbygden känt för våld och kriminalitet. Laglösheten förvandlade det idylliska bondelandskapet till ett hotfullt parallellsamhälle som statsmakten hade svårt att få bukt med.
Först när prosten Lars Landgren fick tjänst i socknen – och snart blev rikskänd som den hårdföre Lång-Lasse i Delsbo – började det bli något så när ordning i bygden. Men dråpare som ”Kniven”, den omfattande hembränningen och ”länsman som kom bort” fortsatte länge att prägla landskapets rykte. Ja, myterna om det farliga livet i Delsbo lever kvar ännu i vår tid.
Med sitt kulturseminarium om landskapet bortom laget ville Hälsinge Akademi titta på myterna och granska historierna om ”knivarnas land”.
Kulturjournalisten Gunilla Kindstrand berättade anekdoter med hjälp av akademikamraterna, illustratören Jens Ahlbom och spelmannen Thomas von Wachenfeldt, om hur Hälsingland kommit att få sina beryktade epitet.
I sitt eget program under dagen analyserade Gunilla sin nuvarande hemort Delsbo som en ”No go zon”, från kriminalitet till kulturisering, mellan laglöshet och legitimitet.
Hon beskrev hur bilden av bygden och landskapet förändrats, med nedslag om länsman Pehr Söderman i Delsbo, ”Hälsinglands Wyatt Earp”, och hans son ”Revolver-Harry”, som blev en berömd kriminolog, den gruvlige polismannen ”Knivens” dåd och justitiemordet på den olycksaliga vettvillingen Åkerberg.
Riksspelmannen och musikforskaren Thomas von Wachefeldt höll ett föredrag om spelmännens roll i landskapet förr och nu med egna fiolexempel på olika spelmansdialekter. Medicinprofessorn och konstnären Claes Sundelin, akademins ”hövding”, berättade om hembränningens kulturhistoria och svensk folkhälsa och förklarade hur kroppen och hjärnan reagerar på hembränd sprit. Har rekommenderade inte drycken!
Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie med rötter i Ljusdal, analyserade nutidens Hälsingland bortom Sverige, med stöd av diagram och ljusbilder. Han ställde bl a frågor om periferins förhållande till storstäderna och centralmakten med utgångpunkt i sommarens storbränder som dramatiskt placerat Hälsingland långt fram i mediebruset.
Samtliga programpunkter inleddes och avslutades med korta scener ur några av de klassiska hälsingefilmerna som Lång Lasse i Delsbo, Driver dagg faller regn, Hälsingar, Rågens rikeoch dokumentären Hur länsman kom bort” av Stig Ehnebom 1970.
Excerpterna hade plockats fram av filmaren och journalisten Jonas Sima som också kommenterade filmerna och analyserade teman, schabloner och myter om storbönder och stintor. Han avslutade med en scen ur sin egen dokumentär Döden iFinnskogarnasom ett exempel på temat ”gubbar i skogen”.
Seminarieprogrammet avslutades med en visning av spelmansfilmen Hultkläppen av Björn Berge 1977. Visningen inleddes med ett samtal om ”Kläppen” mellan Thomas von Wachenfeldt, Jens Ahlbom och huvudrollsinnehavaren, riksspelmannen Thore Härdelin.