De fyra grundarna på verandan till Jonas Simas sjöbod när det begav sig för 25 år sedan.

Hälsinge Akademi fyller 25 år 2013, vilket firas i samband med årsmötet på Hölick den 12 juli. I den här intervjun med Hudiksvalls-Tidningen berättar Jonas Sima, akademins skrivare (sekreterare) och en av de fyra grundarna, om hur akademin kom till och om de första 25 åren:

Vilka var ni som drog igång det hela? Du är ensam kvar nu?

– Vi var fyra kompisar som en inspirerad kväll i min sjöbod i Hölick fick idén att bilda kulturgruppen Hälsinge Akademi. Vi hade alla hälsingeanknytning och ville främja landskapets nyare kultur på eget sätt. Det var för exakt 25 år sedan. Förutom jag var det författarna Anderz Harning och Sven O Bergkvist samt konstnären Bisse Thofelt. I dag är bara jag av grundarna kvar i livet. Det är dystert. Senare valde vi in flera kamrater, vi ska alltid vara 10 ledamöter.

Hur firar ni jubileet?

– På gärningsplatsen i Hölick, vid vår årshögtid på fredag med sedvanlig utdelning av ungdomsstipendiet och kulturbelöningar.

Vad gör Akademin? Är det inte mest en klubb för inbördes beundran?

– Haha. Vi gör och har genomfört en hel del. Nyligen hade vi ett lyckat program både i Färila och Bollnäs om spelmanslegenden Jon Erik Öst. Nu planerar vi vår sjätte bok, ett nytt kulturseminarium och ännu ett Spektakel med muntrationer. Vi håller igång.

Vad har ni uppnått under årens lopp?

– Vi ger varje år ett stipendium på 15 000 till en ung konstnär och kulturbelönar äldre kulturkämpar som får vår fina medalj. Hittills har vi delat ut stipendier för en halv miljon kronor, och 75 personer har belönats med medalj och konstdiplom. Vi är ju en fristående motkraft till kommunernas och landstingets rätt traditionella kulturpolitik och arrangerar vad andra inte tänkt på – och protesterar mot sådant vi tycker är snett. Vi ska verka som ett salt eller en nål i röven på bakåtsträvarna!

Något du är särskilt stolt över?

– Personligen tycker jag boken ”Här är platsen” blev bra (2 upplagor slutsålda). Stolt över vår två dagars ”Filmfrossa” med hälsingefilmer häromåret i Ljusdal, där jag växte upp och fick bio i blodet.

Något som du skäms för?

– Att vi bara lyckats få med fem kvinnor i gruppen under dessa år.
Där måste vi skärpa oss. Kan du inte föreslå några kandidater?

Det har varit lite turbulent emellanåt? (ex Nina Ericssons utträde).

– Ninas avgång var trist. Vi är ett gäng kreativa personligheter med starka viljor, men ändå förbluffande sams för det mesta. Kamratskapet funkar och vi har så kul ihop. När Anderz Harning och Mårten Andersson var med kunde hälsingeblodet svalla hett, numera är det lugnare.

Hur ser framtiden ut för Hälsinge Akademi?

– Som sagt, vi har nya djärva främjarmål. Men vi behöver säkert föryngra oss. Flera av oss gubbar på ”stubbarna” är nu över de sjuttio.

Vilka sitter på de tio stubbarna? Ni har ju inte lyckats få jämn könsfördelning?

– Nä, och Hudiksvall är nog överrepresenterat i kretsen. Nu är Claes Sundelin vår Hövding efter Gunilla Kindstrand (som tackochlov är kvar i gänget). Övriga i nuvarande laget är Ola Granath, Björn Ståbi, Stefan Brink, Eiwor Kjellberg, Lars Ilshammar, Maria Vallström, Viveka Sjögren och så jag, evinnerlig Skrivare (sekreterare) i föreningen.

Hur länge kommer akademin att bestå?

– Så länge det finns behov av den och folk har lust att vara med och arbeta ideellt och oegennyttigt för hälsingekulturen. När en kulturgrupp spelat ut sin roll kan den läggas ner helt osentimentalt. Den dagen är vår akademi faktiskt väl dokumenterad och någon kulturgrävare kan då skriva vår historia!