Mårten Andersson har avlidit

Den väldige målaren Mårten Andersson hade flera stridsrop. Ett av dem var: Provinsialismen är i sin storhet universell! Visserligen bodde Mårten i Stockholm, på fina Östermalm till och med, men ansåg att han bara var i huvudstaden på gästspel. Han längtade alltid tillbaka till sina hälsingerötter. Byn Freluga utanför Bollnäs var hans stamort och dit for han så fort solen värmde upp jorden. Nej, stockholmare blev han aldrig!

Mårten hade sitt landskap med sig både i kroppen och i konsten. Hans måleri, grafik och möbeldesajn är självklart inspirerat av hälsingekulturen: naturen, allmogemönstren, de gamla bruksföremålen, sagorna, myterna, riterna, spelmansmusiken, av allmogemålarnas dekormotiv ur Bibeln. Mårten A, som han skrev sin signatur, är en hälsingsk Chagall. Fast helt så enkelt var det aldrig.

Hans mångsysslande och bohemiske pappa Kalle var en bruks- och snabbmålare. Hans älgar på myren gick hem i stugorna. Snart visade det sig att Mårten var bättre på att måla älgar, som han fick sätta dit på farsgubbens tavlor. Därmed var målarlusten väckt.

Mårten fick gå elev hos de kända äldre bollnäsmålarna Per Englund och Fritiof Strandberg. 16 år ung bar det iväg till Stockholm och en dekorationsbyrå, därefter ett par år på ett stelt Konstfack tills befrielsen kom med Fria Akademin i Florens. Kanske mer avgörande för den unge konstnären var måleriarbeten i kyrkor i Dalarna under Jerk Werkmästers ledning. Han skaffade sig en formidabel teknik och orkade arbeta hur länge som helst med sin precisa penselföring.

Mårten hade nu upptäckt det exotiska och allmängiltiga hos allmogekonsten – att varje människa bär sin hembygd med sig – och han fann sin väg tillbaka till Hälsingland. Men det är ingen naivist som återvänder till ursprunget, han har klassikerna med sig i bagaget.

Mårten Andersson kunde själv odla myten som enkel bondemålare när han i själva verket var en tänkare som intensivt tog upp samhällsfrågor och ofta filosoferade om konsten och livet. Se bara hans oförlikneliga väggmåleri i Norrtullsskolan i Söderhamn!

För den mondäna konstkritiken blev han obekväm. Hans konst är otrendig och svårplacerad bland ismerna, fast älskad av konstvänner. Konstsamlarna ställde sig i kö. Hos det dekorativa snirklandet och kurbitsandet med metfiskare, lindansare, bröllopspar och himlafarare finns existentiella drömmar som drabbar betraktaren. För Mårten handlade det om mirakel – och om färg, klang mot klang.

För oss kamrater i Hälsingeakademin var Mårten ett bullrigt troll som med en donation strödde ut guldpengar för att främja unga kulturtalanger i hemlandskapet. Med åren 37 stipendiater. En generös Gargantua på sin stubbe. Fantastisk att skåda och lära känna.

Jonas Sima för Hälsinge Akademi

Mårten Andersson skissar i Freluga 1988. Foto: Jonas Sima.

Mårten Andersson skissar i Freluga 1988. Foto: Jonas Sima.

Mårten Andersson hemma i Freluga 2015. Foto: Jonas Sima.

Mårten Andersson hemma i Freluga 2015. Foto: Jonas Sima.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *